Konflikter.

Jag är ingen terapeut eller psykolog men när vi tagit oss ur jobbiga situationer kanske man kan tipsa någon annan om hur vi gjorde! Kanske kan ge någon hjälp?
Kon0flikter, dessa konflikter. Dels mellan mig och barnen men även mellan barnen.. Syskonbråk..

Tror många föräldrar känner igen sig när jag skriver att man ibland hamnar i en ond spiral.. Bråken avlöser varandra, samma start på bråken, samma skäll, samma hot, samma avslut.. Om och om igen. Till och med D och jag börjar bråka på grund av att tålamodet var som bortblåst, det räcker att D inte ställt in sin stol efter maten så exploderar jag.

För ett tag sedan hade vi en HEMSK dag, lille mannen sög ut varenda droppe av tålamod i kroppen och jag visste till slut inte vad vi skulle ta oss till.. På riktigt.. Helt galet. Men då var den onda spiralen i botten, det kunde liksom inte bli värre när det handlar om dåligt beteende och bråk mellan ALLA i familjen. Hade ont i magen och dåligt samvete efter den dagen då långt från ALLA konflikter löstes konstruktivt och absolut inte kärleksfullt..

SÅ! Då andas man djupt, söker tröst och råd och när ny dag vaknat börjar vi på nytt blad och då startade ljuvligt fina relationer mellan alla i familjen igen. Som varm bomull som landar över oss och ny energi ger ny lust, ny glädje och nya möjligheter.

Så vad hände och hur gjorde vi?
Jo, utåtagerande beteende som slag, riv, sparkar och fula ord lät vår energi tömmas. Vi lät oss påverkas av hans beteende och han fick uppmärksamhet från oss, inte rolig uppmärksamhet. Men han fick den, alltså vann han. Han hade en förälder hos sig nästan hela tiden, så i hans värld tror jag han kände sig som vinnaren.
När vi hade andats och fått ny energi mötte vi hans utåtagerande beteende med antingen ignorans eller om han tex slagit någon så gav vi denne uppmärksamheten, frågade hur det gick och tröstade. Sa kort till A att så gör man inte och sedan fick han ingen mer uppmärksamhet.
När han inte gick banans mot något eller någon försökte vi ge han kramar och se honom, engagera honom, prata med honom och det BÄSTA att ge han små uppgifter. Försökte fylla hans behov av uppmärksamhet och INTE påpeka att han gör fel, är taskig och inte kan sköta sig etc. Ljuvligt effektiv och härlig strategi som gav payback direkt.

Syskonbråk i allmänhet har vi absolut INTE fått bukt på men det har blivit SÅ mycket bättre efter att vi påminde varandra om att INTE lägga oss i bråken.
Vi hörde dem bråka och säga hemska saker till varandra, vi grep in, avbröt och talade om att så får man inte säg. Vi såg dem bråka om en leksak och vi gjorde samma sak, ryckte in och lade oss i.
Vi har slutat med det, i största mån får barnen lösa sina egna konflikter och det har blivit så mycket bättre. De pratar med varandra på SJUKT BRA sätt själva. Vägen dit är inte enkel, att blunda och stänga öronen är svårt. Men att höra dem lösa problem tillsammans är väldigt tillfredsställande och man klappar sig lite på axeln och känner sig STOLT. Givetvis ser inte alla tillfällen ut så, men fler och fler.

Denna sommaren var vi hemma tillsammans i 7 veckor, den åttonde är denna och då började T i skolan så dagarna består av att lämna/hämta Ture i skolan och hänga med Alvar. Veckan bjuder på ljuvligt väder så stranden är ett måste varje dag! 🙂 Men att ge Ture en mjukstart var prio ett. Att vara ledig länge med så ”stora” barn är fantastiskt! Är så glad att vi/jag hade möjligheten och kommer ta den igen om tillfälle uppstår.

I morgon blev jag med tjejmiddag. Blev lite murken när D fick blixtresa till Amsterdam och jag fick lämna återbud till torsdagens tjejmiddag. Men så meddelade värdinnan att hon inte kunde ha middagen då hon fått förhinder. Så då kunde jag ju vara med! Vi kan ju vara HÄR!! Grabbarna får vara med, bara jag får träffa girlsen så är jag nöjd. Är den tilltänkta värdinnan som inte kan vara med men tyvärr är det så att vi sällan är full styrka. Vi har insett att det är bättre att köra på med planerade middagar om man är några som kan, annars kan de gå flera månader utan att vi ses. Supertråkigt ju! Så en kvinna kort i morgon men det får svida över.
Har gjort kvällens meny enkel för mig och satsar istället mest på tid med Alvar, kanske beach och krabbfiske. Får se hur dagen artar sig. Funkar det med grillad lax, ungspotatis och morötter och kall sås. Till dessert blir det finhackade frukter med kesella.. Att köpa färdig ”sås” är kanske inte riktigt my style men det är gott och jäkligt enkelt så nu fick det bli så.. Blir nog finhackade jordgubbar, persikor, vindruvor, nektariner och nåt crunchigt.. Vad kan man då ta? För mig funkar pumpakärnor men vet inte om alla gillar det i dessert. Vad sägs om hackade valnötter och cashewnötter, rostade och rörda med honung? Kan de funka? Kanske gör ett test i morgon bitti.

Jo det jag skulle skriva om syskonbråk är också att vi brukar försöka dela upp oss. Att kunna umgås HELA familjen tillsammans är såklart något vi vill göra mest hela tiden men av olika skäl är det skönt att dela upp oss. Dels för att man får ut så mycket mer av min och barnets stund och dels för att barnen inte ska behöva nöta på varandra hela tiden. Under den tiden när det var så SJUKT jobbigt med konflikterna hade kanske en uppdelning varit bra, men ingen av mig eller D hade lust att ta sig an en stund med odjuret som det då var.. Hemskt ju.. Även om vi visste att tid ensam med honom kommer vara fantastisk så fanns NOLL lust.. NOLL.. Då gick vi hellre banans på varandra allihopa! Så långt har de aldrig gått innan. Men ett starkt team reser sig alltid!!! Heja oss!

 

 

Aptit?

Märkligt hur aptiten kan försvinn inland, jag har ALLTID aptit men värme, strand, ingen motion och ensam vuxen gör mig ibland lite aptitlöshet har jag märkt. Märkligt.

 

Gräsänkemat, macka, bröd och macka..
 
Har jag skrivit att Ture börjat skola? Jojo, igår! Stor kille nu. Han tyckte i för sig att han började i måndags då jag lämnade han själv på fritids för första gången! 🙂 

Jag upplever att Ture känner sig trygg, stor och börjar bli mer och mer självständig. Han tycker skola/fritids är jättekul och har spontant sagt utan att vi pratat om det att de har SÅ KUL på skolan/fritids. Värmer så i hjärtat. Är medveten om att hans goda självförtroende inte kommer hålla i sig i all evighet, det kommer säkert dippar men vi tar dem då. Just nu försöker vi peppa honom och hoppas denna positiva start kommer hålla i sig länge. En positiv grund inför skola och fritids känns underbart.

På väg till fritids i måndags.
 
Klockan är snart 18:30, grabbarna spelar tennis i backen och jag sitter ute och njuter av den fortfarande stekheta solen. 

Igår åkte vi till stranden vid 15:30, hela familjen och var kvar till 18. Jag smet lite tidigare och hade klart maten när de kom hem, hungriga som vargar. Och de åt som hästar av mina köttfärsbiffar med gräddsås och potatis. Ljuvlig stämning vid matbordet. Ture är så sjukt redo för skola/fritids och han glänser av lycka. Svårt att lägga en Ture på kvällen som inte kan sluta bubbla, om allt. Gulliga Ture, tänk så mycket det händer i huvudet. 

En annan positiv grej med nystart efter sommaren är att det finns goda chanser att bryta mönster man inte varit nöjd med. Som morgnar när jag är hemma. Äntligen får jag till det på mitt sätt som jag hoppas ska minimera konflikterna på morgonen. Barnen kan få se på tv eller ha iPad OM man ätit upp, tagit på sig, borstar sina tänder och är HELT klar inför avresa. Att locka Ture med lite tv eller iPad är väldigt effektivt, kanske inte det bästa men det handlar inte om många minuter och ger mindre konflikter. Hoppas det håller i sig.  

Köttfärsbiffar i gräddsås är inget åtminstone Ture skulle få för sig att äta innan. Men skolan suger musten ur honom så min dessertfruktsallad orkade ingen av dem att äta upp!☺️
 

Idag var Alvar och jag på mitt jobb och hälsade på. Mysigt och kul för Alvar då han längtat efter att få åka med länge. Han sa knappt nåt! Men han tyckte det var lajbans!