Skärmfritt = utbrott

Ååååå det gick ju så bra! I dagarna 2 har vi kört utan skärm för barnen på dagtid. Mitt/vårt mål är att få ner skärmtid rejält. T vill inte göra så mkt annat än att ha skärm.. A leker hellre så där ser jag inga större bekymmer mer än att han hakar på T om han får ha skärm.

Igår gick det bra. Ingen skärm på dagen och trots en hel del tjat så gick det bra.
Idag samma sak, på morgonen fick de se Barnkanalen tills vi åt frukost och sedan ingen skärm. På EM fick jag ett bryt.. D påstår att grannarna kollade 2 ggr åt vårt håll och att de minst trodde att någon dog.. Jag var väldigt arg..
Kidsen började bråka ute på framsidan där D bygger. Jag fattar att det stör D.. Jag var där och till slut fick jag dra med A in då han hamnade i läget ”inte lyssna, bara retas, förstöra, hånflina och vara allmänt provocerande”.
Väl inne lyfte taket.. Han retade gallfeber på mig och till slut skrek jag så att fönstren vibrerade..

Efter det fick jag upp båda barnen på övervåningen och de bråkade INTE med varandra! Kors i taket! Själv bölade jag i köket och lagade mat.. Tog ett beslut och lät barnen äta före mig och D för att sen ha iPad i 40 minuter innan vi begav oss till Valborgselden.

Så idag var skärmavhållsamheten först toppen och sedan katastrof. Och om jag tar bort mitt skäll så hade jag känt mig megastolt som lyckades stå på mig för andra dagen i rad! Nu känner jag mig nöjd. Det får duga! 🙂 Egentligen har kanske inte mitt utbrott med iPad att göra utan det är mer att mitt tålamod var extra utsatt då kidsen blir mer intensiva och kräver mer av mig. Vilket jag är inställd på men då rann liksom bägaren över..

Det bästa när vi tar tag i sådant här är att det ger utdelning DIREKT! Och det peppar mig OTROLIGT mycket. Det kommer gå lika bra i morgon! Hoppas jag..
Utdelningen idag blev att en stund efter lunchen sa T ”jag vill vila”! Och han sov ändå länge i morse, men kände väl sig lite trött! Han sov en timma i min säng. Helt otroligt! Han hade ALDRIG vilat om det fanns tillgång till skärm, så det kändes väldigt bra.

A som fick feber igår på eftermiddagen har idag inte visat några krasseltecken och febern har hållit sig undan. En sak jag kom på idag är att han håller på att få 6-årständer. Som liten fick både T och A ofta feber i samband med att tänderna ploppade upp, kan det vara så nu med kanske? Oavsett skönt att det inte blev nåt mer, peppar peppar!

I morse fick jag värsta kliet på ena bröstet, aldrig varit med om något sådant. Tänker att jag är torr så jag smorde med olja vilket har dämpat kliet men det är en viss känsla i den vänstra tutten som jag liksom inte blir av med.. Märkligt!

Gravidvärlden

Gravidvärlden är liten! I alla fall min, jag trivs med det. Avskalat och tryggt! Jag funderar mycket på vem ärtan är. Jag har länge tänkt att det är en flicka, känslan inne i mig säger att det är en flicka MEN nu när jag läste om hur det var att ha A i magen under samma vecka som nu så blev jag faktiskt väldigt kluven!

”Vecka 36 med A
Svullen, mina handleder och fingrar är svullna och fötterna med. Känns som att hela jag är svullen..
Fogstatusen är äntligen bättre!! Har ont men har till exempel kunnat gå fram å tillbaka till posten utan att sedan ha ännu mera ont! Ett stort framsteg!

Halsbränna ofta.
Kissar fortfarande extremt mycket på nätterna.
Så sömn blir det inte mycket av..
Sammandragningarna kommer inte lika ofta.
Hela jag känns lugnare! ”

Haha, det är ju precis som nu! Det enda som skiljer är halsbrännan, jag har i stort sett ingen. Blir imponerad över att jag gick till posten, ja det är inte långt men det hoppar jag över nu. Ska jag dit nu tar jag det i samband med att jag kör bil eller så cyklar jag dit.

Var tvungen att göra ett test igen. Tycker det är så roligt, och nu ångrar jag att jag inte sparade hur jag svarade på testerna när jag väntade T och A. Men då sa resultatet pojke och nu lyder det:

  • 1 av 9 indikationer visade pojke
  • 6 av 9 indikationer visade flicka
  • 2 av 9 indikationer visade obestämt kön
    Resultatet är framtaget med 66% säkerhet

Jag tycker ju det är så kul med tester och har nog testat tjugo gånger.

Inser när jag läser på bloggen om föregående graviditeterna att jag hade munsår då också samt fick en fin hårbotten, jag brukar ha eksem i hårbottnen men de har försvunnit vid båda tidigare graviditeterna precis som denna gången! Pojke!? Eller är beroende på kön?! SÅÅÅ NYFIKEN!!!

Som sagt så är världen liten nu, igår var H & P här och det var så mysigt. Idag har vi inte gjort någonting, i morgon har vi inte heller planer och på måndag är det 1 maj och då har vi inte heller planer! Jo på måndag ska vi på förmiddagskalas hos Amanda men annars inget bokat. Förutom att D ska bygga såklart! Idag var han ute HELA dagen trots att det kom både regn och hagel, vädret var verkligen omväxlande. Så vi gör inte så mkt utanför tomtgränsen, kidsen är lite rastlösa och det är väl det som gör att det tar emot lite att bara vara hemma.. Men jag önskar så att de kunde finna sig i att hitta på saker på egen hand. Men det kommer med tiden hoppas jag, om jag bara lyckas stå på mig och inte ge vika för skärm så kommer de väl finna sig.

Jaja, nu är klockan snart halv nio. Alvar har fått feber.. Det var länge sedan vi var risiga så det känns ”godkänt”, de går magsjuka på hans fsk men vi tar tacksamt emot feber istället.. Hoppas inte det är magsjuka. Han vilade efter discokalaset och är nu hur pigg som helst. Han ser på Karlsson på taket och dribblar med en ballong. Inget jag hade orkat hålla på med om jag hade haft 38,5 graders feber.

Jaja, dags att lägga storgrabben.

Blandade bilder

Doften av vin!

Under mina tidigare graviditeter har jag inte saknat vin speciellt mycket. Men nu! Jag längtar tills ärtan är ute.
På min önskelista (som någon annan fixar då) är: Tiramisu och vin. Jag KANSKE vill ha ostbricka också, men nackdelen med ostbricka är att jag tycker det är lite bökigt ätande. Pilligt och så.

Idag var Alvar på discokalas, det tar på krafterna! Däckade direkt när han kom hem. Han var uppe sent igår med och uppe tidigt så jag förstår att han var trött.

Här ligger vi fyra och chillar på ärtans rum!
Denna mage kan icke kallas kula! Det är mer som en boll eller luftballong, typ!

Bilden togs igår innan våra gäster skulle komma. Jag gissar att magen står som högst nu och inte växer mycket mer. Bebisen borde nöja sig med storleken nu och njuta av utrymmet som bjuds.

Öppet hus på fritids.

Igår hade T öppet hus på sitt fritids, supermysigt att vara där som ”gäst”. A som ska börja i skolan i samma lokal till hösten tyckte såklart det var extra spännande. Vi valde att vara inne och T visade oss de projekt de haft senaste tiden. En del andra trotsade regn och rusk och byggde grillplats utomhus till fritids. Jag hoppas det blev bra.

Magen hängde med!
Såg i A:s bebis-bok att han sov i lådan första natten när vi hade kommit hem, mellan mig och D.

Den där lådan alltså! 🙂 Undra om man kan sälja dåtidens ”babynest”? De kanske är antikvärde? Så omysig och den är ju för liten för att göra mysig liksom. Jag ser fram emot de jag beställt! Det ser mysigare ut och jag tror att ärtan kommer älska att ligga där och njuta av livet! 🙂

Här sitter vi på altanen och chillar!

Vi spånade på vad vi skulle bjuda på igår och jag måste säg att jag är så nöjd

Halsbränna

Vill inte ropa hej än men jag förknippar mina graviditeter med foglossning & halsbränna. Min bild från förra graviditeter kan vara helt skev men jag vill minnas att jag åt gaviscon länge och mycket.
Jag vet att jag ofta satt upp och försökte sova då det kändes som rakblad i halsen när jag låg ner.

Men med ärtan…?! Jag har haft halsbränna nån enstaka kväll. Och i vecka 22 trodde jag att ”nu börjar det”. Men nääää, som sagt kan de fortfarande komma men inte länge i så fall. Och just nu är magen så högt upp, det är som att jag har magen mellan brösten. Och har inte halsbrännan kommit än så tvivlar jag på att den kommer sådär extremt mkt.
Och min mage är så sjukt stor!! Om jag hade varit med i en film hade publiken anklagat mig för att ha en fejkmage!

Mina händer, mest höger har börjat somna rätt ofta. Mest på natten, morgonen eller när jag vilar.

I en av gravidapparna jag har står det att man ska känna fosterrörelser och att det kan vara bra att kartlägga bebisens mönster för att upptäcka avvikelser. På de sätt som de skriver de gör det mig orolig, jag börjar genast fundera över när jag kände ärtan sist. I de andra apparna står det mer kort om att bebisens rörelser kan ändra karaktär då den blivit större och utrymmet mindre. De än infon känns bättre, den skapar ingen oro i mig utan informerar bara.

Idag går vi in i vecka 36!
Just idag är jag svintrött, sa till T för en stund sedan att jag hade bensinstopp. Han förstod vad jag menade. Tyvärr är han som sin far och påverkas väldigt mkt av hur jag mår. D har ju till exempel mensvärk när jag har det så ja ni kan ju själva förstå hur illa det blir när de påverkas så av mitt välbefinnande.
T har inget att göra, surar och gnäller över hur tråkigt allt är. Jag har gett han 10 förslag, MINST. Men allt är tråkigt!
A gick hem till en kompis men han var inte hemma så när A kom hem gick de ut och hoppade studsmatta, alltid nåt.

D är ute och bygger/river/fixar! Jag ligger i sängen och klockan närmar sig elva..

Jag ska in i duschen vilket piggar upp. Sedan är planen att fundera på vad vi ska äta och åka till gårdsbutiken om nåt behövs.
Klockan två ska Alvar på födelsedagsdisco! Kul!

Spekulationer

Läser igenom gamla blogginlägg från när jag väntade T 2009. Så kul och herre min je va livet har förändrats. Jag bloggade HELA tiden och var såå bortskämd. Klart man ska få vara det, D passade upp på mig som om jag var värsta primadonnan. Jag skrev saker som att jag hoppades att D inte skulle klippa gräset utan istället ta hand om mig. Men herre min je! Jo jag förstår att jag var sugen på sällskap men herre min je. Gräsklippningen här tar ca 1h och det var väl skönt att det blev gjort. Idag förespråkar jag att D tar tag i så många sysslor som helst, ju mer han hinner göra innan ärtans ankomst desto bättre. Då hade vi ju inga fler barn och ALLT som man inte gjorde ena dagen kunde man alltid göra andra dagen. Så ser inte livet ut riktigt nu!

En annan rolig grej var att jag 2 dagar innan förlossningen var på kalas hos AW och på kvällen svällde mina fingrar så jag var tvungen att ta av  mig min förlovningsring. Det tyckte jag då var såååå STORT, denna graviditeten tog jag av mig ringen innan vecka 10 tror jag! 🙂 Jag är betydligt mer svullen denna gången, händer, fötter, ben och ansikte.
En annan sak som hände 2 dagar innan förlossningen var att drack jättemycket men kissade ingenting, min syster hade en väninna som hade druckit MASSOR utan att behöva gå på toa och senare på kvällen drog hennes förlossning igång! Jag drar en slutsats som säger att jag då spekulerade väldigt mycket.

En annan rolig grej är att jag som höggravid då kissade en gång per natt.. Nu kissar jag vissa nätter FEM gånger! Blåsan är väl inte lika spänstig som då.. Så roligt kanske det inte är men en kul iakttagelse.

Inser också att jag hade mycket förverkar om nätterna ungefär en vecka innan det drog igång. Detta ”oroar” mig lite.. En stor rädsla jag har är att jag inte ska ha sovit något innan förlossningen, sedan föder jag barn i raketfart utan att fatta vad som hänt, är speedad i kroppen och kan inte slappna av och sedan kommer en depression som en käftsmäll. Ja det är så mina negativa tankar går..
Jag kommer behöva sova på dagarna. D, var förberedd på att lämna kidsen på morgnarna veckan innan ärtan kommer. Okej?

Jag måste rota fram blogginlägg jag gjorde innan A kom också! Nu börjar spekulationstiden igen! Jag fnyser lite åt hur jag var då 2009, hur jag spekulerade och fantiserade. Men jag är ju likadan fortfarande..

Men innan jag kan grotta ner mig i det måste jag fixa lite inför kvällens bjudning!

 

 

Fredag

När jag träffar människor nu så frågar var och varannan om det är dags att föda snart. Och de frågar då magen är GIGANTISK! Den liksom har växlat upp några storlekar och ja den är STOR, ska se om jag kan få till en bild sedan. Men jag vill minnas att jag var stor med de andra barnen också och att frågorna började komma nu, och det är inte speciellt långt kvar. Drygt en månad. Så det är inte så konstigt att människor frågar.

Igår åkte jag och handlade, tog det lugnt i butiken och handlingen tog tid. Jag skulle ha massa saker som jag normalt inte handlar, det är ju såå svårt då. Under handlingen fick jag mycket sammandragningar och hade toaletten i denna butik legat inne i butiken hade jag besökt den då jag höll på att kissa på mig vid varje sammandragning. Men jag stod ut tills jag hade betalt, då var jag bara tvungen att besöka den även om planen var att vänta tills jag kom hem men det bara gick inte.
När jag kom hem fick jag så ont i magen att jag fick gå in och lägga mig på soffan, med skor och jacka på. Jag låg där säkert i tio minuter, under tiden bar T in alla påsar från yttertrappan och D stack och hämtade A.
Hade jag burit på barn ett hade jag trott att förlossningen var på G och känt mig glad då smärtan inte var så farligt som alla sagt! 🙂 Så ur den synvinkeln är det väldigt skönt att ha varit med förr, det jag kände igår var INGENTING i jämförelse och bara irriterande då jag var tvungen att ligga still när jag egentligen ville hämta A och packa in allt från ICA. Så fort jag rörde mig fick jag stenhård mage och det kändes som att hela upphängningsannordningen hade kramp. Men sedan släppte det och jag kunde hjälpa T att packa in i kyl och skafferi.

D undrade varför jag bar alla påsar från bilen till huset NU, nu när jag har bebis i magen när jag i vanliga ”normala” fall lätt kan be om hjälp? Jag hade inget bra svar! 🙂

Det är fredag morgon, D jobbar hemma och jag chillar. I eftermiddag ska vi på öppet hus på fritids och se vad de hittat på senaste tiden. Mysigt! Efter det går vi hem och fixar lite inför kvällens bjudning. Vi har inte träffat H & P på jättelänge så det ska bli så mysigt. Sedan återstår långhelgen och den ska vigas åt att ge D möjlighet att fixa på altanen. Vädret ser väldigt bra ut så det kommer bli mysigt med bygg och chill.

Igår när vi kom hem från T:s fotbollsträning blev T såååå ledsen, det han såg när jag rullade in bilen på uppfarten var att D rivit bort vår trappa till ingången. Jag kan berätta att vi går nästan aldrig in där utan vi använder källaringången men när en sådan här sak händer blir det tokigt för T, han gillar när saker är som de brukar! Ja han var så ledsen så. Senare sa han hulkande ”imorn när vi ska till skolan får ni sätta ögonbindel på mig, jag vill inte se framsidan”.
Han nämnde inget om det i morse så jag tror han lugnat sig i ärendet. Livet är inte lätt när man vill att det ska vara som det alltid varit! 🙂

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Psykologisk foglossning

När jag blev gravid försvann min förmåga att vara konsekvent. Det är helt galet! 🙂 Jag anser mig vara en mamma som kan säga en sak och stå för det, självklart inte alltid men oftast. Om D och jag tex bestämde att nu kör vi en vecka utan iPad för barnen så var det ingen match för mig när kidsen kom och tjatade, bönade och bad att stå fast vid vårt beslut.

MEN NU!! Asså lägg ägg! Jag klarar inte att stå emot någonting. Och den värsta utmaningen är absolut skärm.. T är ju skärmberoende och frågar efter skärm VARJE dag. Dator, iPad, tv-spel eller TV. Jag har graderat alternativen i en skala där dator och iPad är värst, sedan kommer tv-spel och det bästa av alternativen är tv. Detta är min egen gradering.
Varje dag gråter han när han frågar mig om han får ha iPad och jag svarar nej. Han ber så snällt och det gör så ont i mig att säga nej, jag kan nästan börja gråta nu när jag tänker på det. Galet! Vi försöker hålla vardagarna hyfsat skärmfria då T inte riktigt klarar av att ha skärm en stund utan konflikten är ett faktum, när stunden är slut så är det för honom som att han haft iPad i 5 minuter fast han i själva verket kan ha haft den 30-60 minuter.
Ibland går det bättre men just nu är T så himla trött och känslig, och jag vet att det är då han enligt honom mår bäst att få ”slappna” av med skärm. Medan vi vill att hans hjärna ska få vila på riktigt. Jaja, en konstant konflikt och diskussion som vi i sinom tid kommer få bukt med men just nu och sedan några månader tillbaka är det superpåfrestande för mig.

Så jag blir så glad när min psykolog säger att det är helt normalt och hon kallar det för psykisk foglossning. Som gravid förbereds jag på att vara mer förberedd och lyhörd på känslor då bebisar inte kan kommunicera utan då ska mamman vara öppen för att känna bebisens behov. Och det känns SÅ NATURLIGT! Jag älskar när det finns sådana biologiska och naturliga förklaringar till vissa beteenden! 🙂

Jag har fortfarande lika svårt att säga nej till T men det ger mig ändå en tröst att det är normalt att jag blivit som jag blivit samt att det GÅR ÖVER! Konsekventa Anne kommer tillbaka i sinom tid!

Och en annan sak som psykologen påminner mig mycket om och som D också börjat anamma när jag känner mig vek är att NU är det en undantagstid. Det som är nu i samband med graviditeten är en kort stund, det är inte för evigt. Vilket är så skönt att höra, även om min ambition är att ha noll skärm på vardagarna så känner jag tröst i undantagstidens innebörd, det finns undantag och det är okej! Så de dagar då jag ger vika är OKEJ! Jag är inte som vanligt, mina barn kan inte heller vara ”som vanligt”, ingen här är som vanligt. Livet är inte som det brukar, regler och principer förändras, förmodligen tillfälligt.

Och livet kommer aldrig bli som det var innan jag blev gravid, vi kommer komma ut på andra sidan med helt nya ögon och sätt att förhålla oss. Och att hålla fast vid gamla regler och principer till hundra gör att energin bara sinar, det är ohållbart. Jag måste inse att vi just nu ändrar hela våra liv! Vi kommer bli en till, en människa till som också ska få plats här. Och jag förbereds känslomässigt inför detta och jag vill bli bättre på att bara följa med, att låta mig liksom påverkas på de sätt som naturen vill. Jag har släppt på bromsen en del, ska fortsätta lätta på den ännu mer. Detta innebär inte att kidsen ska få som de vill, absolut inte. T är en grabb som verkligen behöver fasta ramar så det är inte sådana bromsar jag menar att jag ska släppa. Jag menar mer att jag ska släppa på att trycka ner mig själv när jag ger vika, jag behöver vara mer förberedd på att frågan om skärm kommer att komma och jag kan diskutera med mig själv innan den kommer hur jag ska svara. Då är jag mer förberedd och om jag väljer att säga att de får ha skärm så blir det inte att de övertalade och vann utan jag valde att de skulle få ha skärm. Smart! 😉

Nog om det!
I natt kom A till mig, han kröp ner och lade sig till rätta. Jag frågade han om han mådde bra (det går magsjuka på fsk) han svarade: ”Ja men det är bara det att mitt ena öga vill sova”! Gulligt, efter det var jag tyst och Alvar somnade gott! 🙂

Ge mig bebis

Äntligen börjar jag tröttna på graviditeten. Det känns som en efterlängtad känsla, för mig betyder det att jag börjar bli redo att starta livet som trebarnsmamma och välkomna den nya familjemedlemmen till oss. Nackdelen med att jag börjat tröttna är såklart att det är så frustrerande, det är ju ett tag kvar. Och jag lär ju tröttna ÄNNU mer innan det är dags för bebisen att komma. Men jag får fokusera på innebörden av denna känsla.

Igår fick D mig att inse att jag VERKLIGEN är höggravid. Jag började beklaga mig över min fysiska form, jag känner mig som en fånge i en stor sumokropp. Att resa mig upp är jobbigt och på nätterna när jag ska gå på toa tar jag tag i madrassen och drar upp mig. Jag undviker att knyta skor om det är möjligt, ja jag undviker att böja mig helt om det går att låta bli. T har lekt en del med pappersflygplan han vikt, minst 15 stycken har legat på vårt sovrumsgolv. Jag har trampat på dem och stört mig på att de legat där i FLERA dagar. Idag tog jag tag i det och tog upp alla, men det är ju sjukt. Jag hade aldrig låtit de ligga så länge utan denna boll på magen.

Idag fick jag papper av barnmorskan som också talar om att det närmar sig. ”Frågor att fundera på inför förlossningen”, parkeringskort och broschyr om Plötslig spädbarnsdöd. Usch va det är hemskt. Men är tacksam för informationen, det är samma rön idag som det var när A och T föddes så jag kände till allt men att bli påmind är aldrig fel.

 

Innan lunch idag drabbades jag av en sådan där oemotståndlig trötthet och lade mig på soffan, slumrade en stund. Ljuvligt! Sedan blev det lasagne från frysen och just nu äter jag massa melon. Klockan har passerat tre och jag är rastlös, jag vill ha hem barnen. Men idag fick jag KLARA instruktioner att inte hämta innan klockan fyra.. Det var tydligen grejer som skulle hända på fritids, lika bra att göra som jag blir tillsagd.

Igår läste jag en del blogginlägg som jag skrev när A kom, det var väldigt nyttigt för mig. När jag känner mig lite mörk svärtas minnen lätt ner av denna tyngd och den första tiden med A fick nytt ljus. Jag hade fått för mig att det var tungt och jobbigt, men så var det inte. Visst, jag sov inget och jag hade tydligen någon jobbig hosta. Men dagarna flöt på ändå. Och då var ju T 2 år, lite skillnad om jag tänker hur det blir nu. Nu kommer T vara 8 år och A nästan 6 år, de kommer förhoppningsvis inte behöva varken mig eller D på nätterna så som T gjorde när A kom. Samt att T passade såklart på att testa oss och behövde ju oss väldigt mycket såklart.

Jag räknar inte med att ärtan kommer komma in i våra liv obemärkt, jag gissar att de kommer vara en omställning för barnen. Och kanske kommer det vara tufft, kanske inte. Jag tror det beror på mycket saker, bland annat hur ärtan är. Hur mycket kommer hen kräva? Det återstår att se!

Jag undrar om jag håller på att bli risig. Eftermiddagen har bestått av trötthet och huvudvärk. Jag har ”aldrig” huvudvärk.. Vill gärna undvika värktabletter också, kanske kan frisk luft hjälpa. Vätskebrist är det inte, jag har druckit supermycket idag för att se om det kunde hjälpa. Än så länge har det bara gjort mig ÄNNU mer kissnödig!

Hos BM

Jag tycker det är så kul att vara hos barnmorskan. Nu när jag inte har någon gravid i min närhet, jag går inte i någon föräldragrupp och jag är hemma HELA tiden så är behovet stort att få prata med någon insatt om ärtan.

Min klåda på fötter, ben och händer är ingen fara. Den klådan som man bör kolla upp är när det kliar OTROLIGT mycket under fötter och i handflator, då kunde det vara något med levern. Så är det inte för mig. För mig är det kli, mycket kli men mer PÅ fötter och händer.

Min magkurva stack iväg ordentligt men inte utanför några ”förbjudna” gränser. Ärtans hjärtljud låg som vanligt runt 145-150.

Nästa gång vi ses ska vi skriva ihop nåt till förlossningen, jag känner inget behov av att skriva nåt eget brev utan det känns bra att få med några grejer men jag gör hellre det med min BM så blir det kortfattat och med ett språk personalen förstår.

Ärtan hade nästan fixerat sig och nu ska det mycket till för att hen ska göra en volt. Nu ligger hen förmodligen såhär tills det är dags, TUMMEN UPP PÅ DET!

Jag är inte orolig för förlossningen MEN nåt som ändå florerar i mitt huvud är att när vi fick A så var latensfasen lång, precis som med T men efter att vattnet gått med A så tog det bara 1h innan han var ute.. För mig är det SNABBT och de som rör sig i huvudet är att ”tänk om vattnet går hemma”.. Kommer vi då hinna in..? Förmodligen är vi redan inne eftersom min latensfas är lång, så jag behöver nog inte oroa mig. Och det är inget som säger att förloppet blir det samma denna gång, men tanken finns där ändå.

Kanske ska jag packa BB-väskan, känns busigt tidigt och när jag tänker efter kan jag ju inte packa så mycket. Ärtans kläder, amningsskydd, amnings-BH och bröstvårtssalva! Jo men det finns ju mer jag kan packa, trosor och bindor. Jo men jag ska nog påbörja en väska! 🙂

Måndag

Ikväll när familjen skulle äta kvällsmat kunde jag inte alls få i mig något, eller ja jag dukade inte ens till mig själv. Det är som att bebisen ligger längst upp och trycker inåt mot alla grejer, magsäck och annat som finns där inne. I natt har ärtan bökat runt och gjort volter i magen, jag kunde inte sova speciellt mycket. Det berodde i och för sig inte så mycket på ärtan utan med björnen som låg och snarkade bredvid.. Och jag som trodde han skulle sova på ärtans rum. När jag hade lagt mig igår kom D in efter en stund och kröp ner i sin säng, då kunde jag inte förmå mig att säg att han inte fick sova där! Men det är utrett nu och han kommer sova på ärtans rum i natt. PHUUU!

Efter en sömnfattig natt lämnade jag T och D lämnade A, sedan var det psykolog och handling för min del. Väl hemma landade jag i soffan innan jag förflyttade mig till sängen och sov en stund. Sjukt skönt då men efteråt mår jag sällan bra.
T fick gå hem i spöregn efter skolan idag och kom hem strax efter ett och vi spelade kort i sängen. Halv tre hade morfar bjudit in oss på fika, perfekt med en aktivitet utanför huset. Gissar att fikan bidrog till att jag inte var hungrig vid kvällsmatstid som övriga familjemedlemmar. Vissa dagar får de liksom inte plats lika mycket som andra.
Klockan har blivit 20 och jag har precis lagt T. Han kom dock ner efter att vi sagt god natt och nu ligger han i D:s säng. Mysigt tycker jag! Får påminna mig om att sova mer med barnen innan ärtan kommer. Och nu känner jag hunger.. Får bli yoghurt och fralla..

Tänk att jag är i vecka 35 redan, märkligt på nåt vis. När jag läser om vad som händer med bebisen nu så står det att bebisen nu trycker på överallt och att det kan vara svårt att andas, sitta, stå och sova. Magen står som högst, för att snart sjunka ner lite. TACK. När jag läser det då tänker jag att jag är i vecka 35 och får hejda mig och inte tänka att jag är i vecka 37.. FARLIGT! Anledningen att jag tänker 37 är att jag hade varit i den veckan nu om vårt KUB-test datum hade gällt..

Nu blir de serie och jag ska fjäska till mig en fotmassage.

 

 

Sammandragningar

Det är märkligt hur hela graviditeten fortlöper. Hur man sakta men säkert vänjer sig och accepterar krämpor och andra besvär.

Som när jag kom till vecka 14 och redan började känna av foglossning. Den började kännas i rumpan och vid ansträngning blev det molande värk. I början kände jag mig uppgiven och orolig för hur de skulle bli. Jag har ju varit med om det tidigare och jag vet att det kan bli riktigt jobbigt.
Några dagar senare hade jag anpassat mig och den värk jag hade var en del av dagen.
Sedan eskalerade det och foglossningen nådde en ny nivå. Då kom uppgivenheten och oron tillbaka för att sedan försvinna några dagar senare när jag hade vant mig vid de nya krämporna.

Och nu har jag väldigt ont och när jag ser tillbaka på vecka 14 fnissar jag åt min lilla värk jag hade då. Och blir så imponerad av hur allt hänger ihop och fungerar. För mig känns det som att det finns en tanke om hur graviditeten ska fortlöpa för att mamman ska förbereda sig inför den kommande förlossningen och bebisen. Saker och ting sker i en viss ordning av en viss anledning. Hade jag fått foglossningen jag har idag direkt hade det förmodligen tagit längre tid att vänja mig. Nu eskalerar den pö om pö.

Efter en helg som denna med mycket promenad som shopping, gräsklippning och allmänt fix har jag väldigt ont. Det är såklart jobbigt men jag och familjen skrattar mest åt det. När jag reser mig upp och ska gå ser det väldigt komiskt ut, jag kan inte ta några riktiga steg, jag måste släpa mina fötter i golvet. Efter lite hasande kan jag oftast gå som vanligt igen.
Och även om jag inte känner mig som en rutinerad gravidkvinna så är oron för foglossning något jag kan hantera. Jag vet att det kommer gå över och det är inte speciellt långt kvar.

Jag fascineras också över sammandragningar. I börjar när de kommer så kände jag WOW, äntligen övar kroppen på en kommande förlossning och de kom så sällan så det var bara roligt och lätt! Det var nog runt 22-28 som de höll på en del.
Efter det lugnade det sig och kom mer sällan. Nu är jag inne i en tid där de kommer mer ofta och har gått från spänd mage till ett tryck ner mot muttis och rumpis.
När vi shoppade igår och gick mycket kom det en hel del, D fick anstränga sig för att gå så långsamt han bara kunde för att jag inte skulle behöva gå fort och då gick jag enligt mig supersnabbt!

Idag har jag haft mycket sammandragningar, det kommer ofta och det känns ibland som att jag måste springa på toa för att göra nr 2. Men innan jag ens påbörjat hasandet mot toaletten är sammandragningen över och nödigheten likaså! Märkligt!
Och jag vet också att så som det känns nu när magen drar ihop sig är nåt jag VILL fnissa åt när första värken kommer.. Då när jag kommer inse att det gör SJUUUKT ont att föda barn och jag sköljs över med oro, panik och smärta men jag kommer inte fnissa, jag kommer känna ånger och rädsla.

Så jag får passa på att njuta av sammandragningarna nu och hoppas allt som övar i kroppen får öva som sig bör.

Jo en annan sak som också händer nu är att nåt med mjölken eller amnings”apparaten” har startat senaste veckan. Det är inte så att de kommer mjölk men varje gång jag hänger ner/över frysboxen så ilar det i brösten. Precis som det gör när amningen är igång och brösten blir kalla.
Hade faktiskt inte skadat om mjölken kom igång lite innan ärtan kommer.. För mig har det tagit så lång tid innan mjölken kommer. Eller lång och lång, jag upplever den något föööör lång. Men är såklart tacksam att den kommit igång och att det funkat.
Jag har använt amningsnapp de tidigare gångerna och har redan köpt hem 2, varför PLÅÅÅÅGAS…? Jag har behövt använda nappen i TRE månader med båda barnen. Det är ju länge, men sååå värt det.
Och något som slår mig.. Jag hade EN amningsnapp vad jag kan minnas. EN! Varför inte ha sjuhundra?! Asså det var ju helt sjukt att jag inte hade sådana överallt! De skulle ju tvättas och kokas och innan man visste ordet av skulle det ammas igen och då skulle den vara ren.. Ja jag kan inte förstå att jag inte gjorde det lättare för mig och köpte hem fler!
Det kommer bli många fler denna gången om ärtan också visar sig ha svårt att fixa det utan. I för sig, till mitt försvar kan ju tilläggas att jag hela tiden var övertygad om att jag skulle kunna sluta med amningsnappen vilken sekund som helst. Men att hålla på och sträva efter det och tänka på det hela tiden kommer inte hända denna gången. Amningsnapp är min räddning och den ska finnas där så länge det behövs om ärtan nu behöver.

IMG_6912
D & kidsen är ute och spelar fotboll. Härlig vårkväll och jag vet inte hur vi ska få barnen i säng!
D var inne för en stund sedan och frågade om jag kunde säga till lite innan jag måste åka in och föda för han vill duscha först. Då hade jag en sammandragning som satt i länge och det kändes som knivar PÅ muttis.

Min tidsuppfattning är också skev nu! Ärtan planeras komma om 40 dagar, för mig låter det ungefär som nästa vecka. Och det går inte ihop sig, det är så mycket som ska hända innan ärtan kommer som bland annat att T fyller år, min mor och bästis A fyller år, Kristi himmelsfärds ska vara samt 1 maj. D ska på massa tjänsteresor och T ska ha teateruppvisning med sin klass. Matematiken går inte ihop liksom!

Läste i olika gravidappar om graviditeten och ärtans utveckling. Det stod att om man har klåda ska man alltid tala om de för sin BM.. Jag har haft klåda på ben och fötter i flera månader.. Men vad kan det vara då? Som hon bör känna till? Jag har inte sagt nåt.. Får väl säg det när jag ska dit nästa gång. Jag har fått det på händerna också, absolut inget jag oroar mig för. Jag får det mest när jag är varm och har ansträngt mig. Igår på kvällen såg min vänstra fot märklig ut, en tjock åder som var helt synlig och så kliade det som tusan, men idag har det lagt sig och gårdagen bestod av väldigt mycket gång.

IMG_6914
Lådan jag vann!

På sängen står lådan som jag vann när jag deltog i en tävling på Jollyrooms instagram, superkul. Jag är en sån som tänker att det är omöjligt att vinna men ikke! Det ska vara hjul på den också vilket D ska fixa.

Och på bilden syns också D:s sovplats! Ja den senaste tiden har vi inte sovit många nätter i samma säng. Jag är uppe 2-5 gånger på natt och för mig är det omöjligt att somna om när det ligger en snarkande björn i sängen. D tröstar mig med att det bara är tillfälligt som denna lösning sker samt att han sover supergott i den relativt nya extrasängen som står placerad i ärtans rum. Det är bara mitt samvete som mår lite dåligt för det är inte så att jag erbjuder mig att sova där så att D kan få sova i sin säng, nej nej. Jag vill verkligen sova i min säng så då blir det att jag känner mig lite egotaskig, men D är en gentleman och försäkrar mig om att jag inte behöver ha dåligt samvete.

Nähäpp, klockan sprang iväg så medan D tog nattpasset ute för att påbörja sista etappen med altanen så ser jag väl på Skam då! 🙂
Jo, jag fick in A till slut och efter att jag läst ”Sune” för honom så somnade han gott. T som vilat idag var något segare men D tog hand om den läggningen utan trubbel.
Nu är vi nästan redo för en ny vecka! Jag startar den med en session hos psykologen, alltid lite tungt men samtidigt skönt.

Ärtan

Ärtan börjar nästan bli en person känner jag, sakta men säkert kryper grej efter grej in i huset och snart fattas bara ärtan.

Krämer, amningsskydd och amningsnapp. Ärtans första klädesplagg kom hem och idag har jag äntligen beställt ett babynest. Så svårt att bestämma mig men nu har jag skickat iväg beställningen, vad jag än hade valt hade det blivit bra men det fanns så mycket fint att välja på. Jag är inte så bra på att ta beslut.. Men som sagt, nu är det gjort och nu vill jag bara att det ska sys och komma hem. Leveranstiden är 6 veckor och ärtan beräknas komma om 5.. Men jag hoppas vi har nest-turen på vår sida.
IMG_6893

Idag lämnade vi barnen hos mina föräldrar för att egentligen bo på hotell och bara gotta oss. Men hotellet avbokades av mig och istället åkte vi till Väla, barnvagnsbutik & Ikea.
Så superdupermegaskönt att vara bara vi och helt utan förväntningar och krav. En väldigt avslappnad dag!

IMG_6901
Väla, där hade vi minst ärenden att göra så vi var kloka nog att ta det sist. När D skulle kika på grejer letade jag upp någonstans att sitta. Mina fötter höll på att spränga skorna i bitar!

Klockan är 19 och vi ligger i soffan och bara chillar. Det händer ju aldrig vid denna tidpunkten på en kväll annars. Ljuvligt.
Barnen sover över hos mormor och morfar, så snart sätter vi på en film och bara myser.

Det återstår att köpa vagn.. Jag borde kanske inte känna stress inför det, men det kryper sakta på.. Jag vill inte ha en ny vagn, jag tycker det är för mycket pengar. Men så råkar jag ju snöat in på en modell och nu känner jag  mig kräsen.. Leveranstiden för en ny vagn är 8 veckor. Så jag hoppas att en begagnad ska dyka upp men det vet man ju aldrig.. Babyskydd behövs också men det känns inte lika panikartat då det i ”värsta” fall får bli att vi bara åker och köper ett nytt.

Det där med att vara gravid, ja det är så speciellt. Och det känns som att allt är uträknat. Från att jag blev sjukskriven och mer och mer landat i att jag är gravid så har allt det där som ”ingår” börjat komma krypande. Lite boa-sug, funderingar på bebisen och längtan efter varelsen i magen. Och just nu har jag kommit dit då jag blir glad när jag får en sammandragning och vill liksom inte att den ska ta slut eller att de kommer mer än ”bara” en. Den mentala förlossningsresan har redan börjat. SPÄNNANDE!

Okej D, nu drar vi på myskläder, fyller godisskålen och drar på en komedi! 🙂

IMG_6895
Ärtans första plagg! Jag minns att omlottbodys var det plagg jag uppskattade mest i början. Jag längtar tills jag får sätta denna på ärtan! 🙂

 

Happy Friday

Jag känner mig just nu lite pirrig och uppåt! 🙂 Jag har kommit in i den jobbiga nattiden som för mig innebär att jag vaknar flera gånger fram till 03 om jag ens sover och sen somnar jag gott för att sedan vakna av klockan 06:20. Då är jag mer död än levande och efter att jag lämnat barnen kan dagen se ut på lite olika sätt. Antingen är jag vaken på fm för att sedan lägga mig efter lunch eller så går jag hem efter lämning, käkar frukost och lägger mig direkt. Sjukt tråkigt och jag mår inte alls bra sådana dagar.

MEN IDAG!! D hade möjlighet att ta barnen på morgonen vilket han VÄLDIGT sällan har. Så när jag låg och vred och vände på mig runt halv sex i morse gick jag och kissade och sen blev det öronproppar. Låg vaken en stund men somnade efter att D gått upp och sov till 09. Jag känner mig trött i kroppen då jag sov dåligt i natt MEN att få vakna ENSAM, asså på riktigt för mig är det lycka.
Det kan ju vara så att jag just nu njuter extra av det då jag snart ska trycka ut ett plåster som kommer hindra denna typ av uppvaknande LÅÅÅNG tid framöver. Men oavsett så njuter jag av känslan nu och jag hoppas ALLA har nån typ av ”grej” som ger dem denna känslan, kan ju vara allt från att få göra sig i ordning ensam innan en fest eller få äta tårta till frukost, ja vad vet jag!?

Okej, nog om det. Nu tänkte jag skriva lite om hur jag har det.
Det är en månad sedan nu som jag blev sjukskriven och jag ser och känner nu att det var en bra lösning. Första veckan var hemsk men sedan har det blivit bättre. Jag förstår att om jag hade drabbats av en depression som ikke gravid hade jag inte mått bra av en sjukskrivning då jag trivs bra på mitt arbete och hade grävt ner mig hemma direkt. MEN nu är jag gravid och det som hände mig var att jag enbart jobbade, nu låter det som att jag jobbade jättemycket. Det gjorde jag inte, jag jobbade 60%, tre dagar i veckan. De 2 lediga dagarna pluggade jag först men från i år sade jag upp studierna och var antingen f-ledig med A, hade semester eller jobbade extra. Oavsett så gick tydligen all min energi åt till att jobba och jag återhämtade mig aldrig ordentligt av olika anledningar. Sjukskrivningen gav mig uppenbarligen möjlighet till återhämtning. Min nedstämdhet finns kvar men vissa dagar är bättre än andra. Och att ens ha dagar som jag kan anse vara bra känns helt otroligt bra. De dagarna innebär då att jag känner mig gravid, jag tänker på bebisen och hur livet kommer bli. Ja jag är mer i känslan som jag tänker att ”man ska” vara när graviditeten lider mot sitt slut, det känns sunt.

Som sagt så sover jag dåligt nu, det är kissnödighet och foglossning som stör. Att vända sig i sängen gör jag inte i sömnen utan vaknar och kissar och sedan kan jag lägga mig på andra sidan. Vissa nätter tar det lång tid för mig att somna om. Jag försöker att inte dricka på kvällarna så jag undrar vart allt vatten kommer ifrån som BARA MÅSTE ut på natten.. Blir galen!
Jag tycker att jag är svullen i ansiktet, händer och fötter så jag dricker mycket vatten på morgon och förmiddag så de inte ska bli värre och att addera kramp till mina redan nattliga besvär är inte aktuellt.. Mina händer och fötter är dessutom sååå varma.. Det är så märkligt att jag har puls i händer och fötter och känner mig allmänt svettig och äcklig. Ser alltid fram emot en goooo avslappnad dusch men efter dusch.. Ja då svettas jag igen! Och att ta på sig kläder.. Asså jag är som en elefant! Tänk dig en elefant med foglossning som ska ta på sig stödstrumpor och byxor.. Det är en utmaning! 🙂

Dagarna ser olika ut, igår var en aktiv dag då jag plockade i källaren och städade båda barnens rum och då ingick nya sängkläder och dammsugning på knä.. Det finns tillfällen då jag skrattar åt mig själv.. Asså jag är inte i någon direkt bra fysisk form, lägg på foglossning och en stor boll på magen.. Ja då kan alla förstå att det inte är helt enkelt och smidigt att uträtta alla sysslor. Skönt dock att jag kan skratta åt det, IBLAND!

Ärtan har en hel del hicka. Vi tror att den ibland ligger med ryggen ut mot magen och ibland tvärt om. Igår fick D tag på någon del på ärtan som vi inte vet vad det kunnat vara, jag tycker sånt är så spännande! Då tror vi att hen låg med benen och armarna ut mot magen men delen kändes mer som en rumpa vilket gjorde mig lite osäker! I alla fall så är det så skönt med dagar då hen rockar fett i magen! 🙂

Jag letar efter babynests, om jag ska beställa ett hemmasytt av någon så är det hög tid nu om vi ska hinna få det i tid. De ser såååå mysigt ut och jag funderade på varför vi inte haft de till de andra barnen. En väninna sa till mig att de fanns inte innan, och de stämmer nog. Fanns gjorde det säkert men inte i den utsträckningen som nu, som gravid går det inte att missa.
Väntar på svar från en tjej angående ett superfint babynest som jag vill att hon ska sy. Jo just det, till T hade vi ju en låda.. Det var väl ett babynest på den tiden 🙂 .

IMG_6743
Haha, T ville gärna testa den igen! Kan säg att vi köpte den för att ha han i den mellan oss i sängen så att vi inte riskerade att lägga oss på honom. Tanken var god men helt seriöst, den var inte alls mysig att ligga i och tack och lov så var T relativt nöjd med att sova i spjälsängen.

Jag var flitig ett tag med att meditera och göra lite medicinska andnings-yogaövningar. Nu har jag tappat det igen, borde hålla det vid liv. Var på ett mediyogapass också, ljuvligt. Jag önskar att alla testade det ORDENTLIGT, inte en gång utan man behöver gå några gånger för att komma in i det. Jag kan sammanfatta det som att man ger sig själv 1½ timmas vila men det är mer givande än en vila, de ger energi men på ett ljuvligt lugnt sätt. Och jag önskar att det var något ALLA barn fick med sig från förskola och skola, det finns ju skolor som har det och ni kan ju bara tänka er att tänk om alla barn fick med sig att de kan slappna av och vila.
Hos oss hade T mått sååå bra av det, A har förmågan att slappna av och vila när han behöver det och där ser vi vår chans att försöka lära honom att behålla den känslan och lyssna på den. Otrolig styrka ju.

Idag är det fredag och ikväll blir det tacos. Det tog ett par år för oss att nå till taco-fredagen men nu är vi där. Våra barn gillar inte samma saker, dels är T superkräsen men de få maträtter T ändå kan tänka sig att äta gillar oftast inte A och A gillar MYCKET. Tacos är en sådan grej, T gillar det men inte A. Så det brukar bli att vi gör en köttfärssås istället till A som han har i sina tacobröd! En helt okej lösning, då har vi dessutom köttfärssås till lunch i morgon. Perfekt! 🙂 Köttfärsås äter såklart inte T men då kan han äta tacorester.

Nej just de, imorn ska ju barnen vara hos mor och far och D och jag ska ha lite egentid. Kolla på vagn och shoppa lite. Vi hade en hotellnatt bokad men den bokade jag av. När jag bokade den hotellnatten hade jag ett enormt behov av att BARA få vara med D. Så jag bokade 2 nätter, den första natten var i januari och det var mysigt MEN jag mådde inte så bra då, jag var HELT slut och ville bara sova. D gick själv till SPA-avdelningen och att jag ens gick med på restaurangen och käkade var ju kors i taket. Och då inför denna hotellnatten kände jag att det enda jag vill är typ att gå lite på stan och sen chilla och det kan vi faktiskt göra hemma. Ska i alla fall bli mysigt att åka på lite dagsutflykt med D!

Nä, nu ska jag ta tag i dagen, klockan har blivit halv tolv. Imorn är det vecka 35, tiden går fort!

IMG_6886