Kry

Idag testade jag kry-appen för första gången. Har hört en del om den, bara positivt och idag tog jag steget. A har ont i sin vänstra hand, han klagade på ont i den för tre dagar sedan. Det är när han knyter näven som han får riktigt ont, vi ser att smärtan riktigt hugger till och han får ont på riktigt. Det är svårt med A för han har en smärttröskel som är högre än vårt hus, han brås på mig 😉
När han bröt nyckelbenet som riktigt liten pep han knappt. Samtalet gick jättebra, A svarade på frågorna själv och var så duktig. Rådet blev att låta det vara veckan ut, ta Ipren om han får ont av smärtan och är de samma nästa vecka så bör vi be en läkare kika på handen.

Vi blev uppringde efter en halvtimma och samtalet tog 3 minuter. LJUVLIGT för en höggravid mamma som verkligen inte vill sätta sig på akuten.. 

Jag kommer använda denna app fler gånger när det är läge för det. Som idag ville jag bara få bekräftat att vi kan avvakta ett tag till. 

Skärmkonflikten jag befarade med T slapp jag 🙂 Vi tog med oss O hem och då de hade slappat med lite skärm hos O hade jag inga problem med att uppmuntra dem att leka! Gick hur bra som helst. Och så kom J och ville leka med A, perfekt! 

O stannade på kvällsmat och när vi hade ätit och O åkt hem gick grabbarna till lekplatsen och spelade fotboll. D brukar spela med dem efter maten så ett litet bevis på att kidsen gillar den rutinen! Superglad!

Klockan blev 21 och D kom hem efter en lång arbetsdag. Äntligen någon vuxen att prata med! Men jag inser snabbt att han har pratat en HEL dag och är mycket nöjd med att ligga under filten.

Kanske kan jag använda kry-appen för att få prata med en vuxen 🙂 Kostar lite men det kan det vara värt! 😉


Ont

Jag är redan trött på mitt skrivande om ont och sömn. Jag försöker att inte fokusera på det generellt när jag bara är men det är samtidigt skönt att skriva om det här. Jag lägger liksom skiten här! Jag sov innan lunch, vaknade strax innan ett. Då var jag så hungrig! Jag trollade snabbt fram köpt pyttipanna från frysen som klarade sig själv i pannan medan jag duschade. Nu har klockan blivit två och jag känner mig så sliten och hängig. Jag tvingade mig själv att hänga en maskin tvätt och nu är jag strandad i soffan.. Har ont under magen, i ljumskarna och i rumpan, det är foglossningen som är pain och den har sällskap av svullen kropp, smygande huvudvärk, tät näsa och en känsla av uppgivenhet.

När jag mår såhär behöver jag hitta på nåt med nån. Vuxet sällskap får mig på andra tankar! Men så orkar jag liksom inte ta tag i det. 

Positivt dock är att jag haft en del sammandragningar idag trots att jag knappt rört mig ur fläcken. 

Jag sällskapas av Alex & Sigges podcast, de är så bra! Jag har lyxen att ha insett det ganska sent så just nu lyssnar jag på avsnitt från 2014! Avdnittet jag lyssnar på nu så pratar de om att dricka vin.. jag är så sugen! Jag blir förvånad över mitt vimsig varje gång! Åh sååååå gott! Längtar!

Jag ska ta mig i kragen nu och hämta A från fsk, posten och sedan åka till Olofsbo och hämta hem T från O. Har på känn att det kommer bli en skärmkonflikt när T kommer hem.. Jag känner mig INTE upplagd för det men stärkt av mitt beslut av att det blir INGEN skärm idag. Eller ja jag kan gå med på tv, men inte iPad, dator eller tv-spel. Min önskan är att det inte blir tv redan vid halv fyra när vi kommer hem.. Där är min utmaning!

Snarkis

För några veckor sedan snarkade jag till när jag skulle sova/hade somnat. D påstod att jag snarkade upp mot fem-tio gånger innan jag vaknade i chock av mina snarkningar. Jag har ALDRIG snarkat och jag blev så förvånad. Jag har inte märkt mer snark efter den gången men jag känner mig tät. Inte bara snortät utan som att alla gångar i näsan och halsen blivit trängre.. eller så har jag blivit så tjock att fettet trycker på alla rör.. det är i vilket fall som helst tungt att andas och det låter högt när jag andas genom näsan.

Jag såg nån kändis bli intervjuad för ett tag sedan som var deprimerad och hon beskrev den fysiska känslan så bra, att de fanns en tyngd i cellerna. Precis så kände jag med när jag mådde sämre, en dragning neråt på nåt vis. Nu känner jag inte den tyngd på samma sätt och jag har svårt att visualisera den, ju längre tiden går med ”lättare” celler desto svårare får jag att känna känslan.
Rädslan har jag kvar, den kan dagar som gårdagen och denna vara rätt påtaglig men det är skönt att slippa känna tyngden.
Jag kanske ångrar läkarens erbjudande om insomningstabletter. Senaste kvällarna har jag svårt att somna. Jag slappnar av och är trött men störs väldigt lätt, det kan vara ett ljud som drar tillbaka mig till fullt medvetande eller en tanke som sveper förbi och vips så är den avslappnade lugna känslan borta och efter det är det en utmaning att komma tillbaka. Jag behöver gå på toa och sedan är det en stress i kroppen som gör mig orolig och jag har svårt att komma till ro. När jag sedan vaknar några timmar senare är jag oftast superglad för jag har ju sovit! 🙂 Men lyckan är kort, den försvinner när jag inser att jag inte kan somna om igen. Så just nu sover jag inte så mycket vilket gör mig ganska mörk, men celltyngden är inte här. Och det är väldigt skönt! Jag hoppas inte den kommer tillbaka.
Hur påverkar insomningstabletter bebisen? Jag hade såklart inte blivit erbjuden det om det var en fara för ärtan, men jag vill veta hur den påverkas. Ska ge det någon mer natt innan jag ber om information om tabletternas påverkan på ärtan.
Oftast när jag sover dåligt hamnar jag i en spiral som är svår att bryta, men har jag tur så bryts det och ibland räcker det med en gooood natts sömn för att jag ska vara på banan igen. Bara den goda nattens sömn inte lyser med sin frånvaro för länge. Som ikke gravid har jag vid liknande tillfället tagit Panodil en stund innan jag ska sova och jag tycker det hjälper mig att slappna av och somna. Men nu vill jag inte knapra sånt. Men kanske har Panodil mindre påverkan på ärtan än en insomningstablett? Det tåls att tänka på.

Gullis, för A är det viktigt att somna i amningskudden. Han menar att då ramlar han inte ur sängen 🙂

I morgon ska A och jag till skolan och hälsa på, han tycker det ska bli jättespännande. T också tror jag faktiskt. Då får T känna sig stor, och det trivs han med. Vi ska vara i skolan i 1½ timma och bekanta oss. Nästa vecka är ett nytt tillfälle och då ska han äta där också. Kul! 🙂
Och på fredag ska jag hälsa på T i skolan, de har dans på fredagar och jag är så nyfiken och vill vara med och kika. Jag trodde inte T ville att jag skulle vara med på det men det ville han väldigt gärna, ska bli så kul!

Idag har ärtan utegångsförbud, D och mina föräldrar är borta! 🙂 Men ingen fara på taket, ärtan visar inga tendenser på att vilja komma ut.
T trivs med att lämna skolan vid ett och skippa fritids, och för mig känns det bra. Och jag har så svårt för att vara egoistisk men idag har jag bestämt att han får vara kvar på fritids till 15. Och det på grund av hur jag mår samt att D kommer hem sent. Det är en svår balansgång men det får vara så idag och mitt samvete ska inte tyngas, men det är inte helt lätt.

Klockan har passerat 10 och jag funderar på att lägga mig i sängen. Sovrummet är svalt och jag känner mig sliten. Om jag tvingar mig att läsa bok kommer jag kanske bli så trött att jag somnar sedan.. Ska testa!