Det stormar!

Göte skrek så, det var omöjligt att trösta honom. Han var riktigt ledsen, jag började fundera på om han brutit en arm eller om det låg spikar i blöjan.
D, T och A såg på film och jag gjorde allt med Göte för att få han lugn, omöjligt. Till slut fick jag kalla in hjälp. D tog honom, han fortsatte skrika en stund men till slut lugnade han sig och somnade. Det resulterade i att jag kunde lägga de stora barnen, det gör jag väldigt sällan så det var ett trevligt inslag! 🙂
Göte sov hela den kvällen sedan, han åt många gånger på natten men var för trött för att äta ordentligt så jag vaknade med en tegelsten i bh:n på morgonen.
Under dagen började jag ana oråd, Göte krävde mig på ett ”nytt” sätt.. Jag hämtade bibeln och fann tröst!

8 veckor, stormen kommer! 😉

Det är så kul att läsa i boken, det är så mycket jag känner igen och alla bitar faller på plats. Till exempel att jag funderar på om det är något fel på Göte, och varför äter han inte ordentligt? Han tuttar men äter inte.. Och varför är han så ledsen? Inte bara skriker utan han gråter.
Jag andades ut och istället för oro känner jag mer en lättnad och jag får ny kraft och vill ge Göte så mycket närhet som det bara går.

Det är sådana dagar en mamma kan flippa lite lätt.. Gårdagen startade som alla andra förutom att G då var extra kravig. Från att han vaknar på morgonen brukar jag ha en timma på mig att utfordra G, och resten av familjen. Men jag hann inte med det jag brukar. Jag fick gå runt med G på armen samtidigt som jag såg till att barnen åt, ringde kompisar, borstade tänder och fick på sig kläder. Min frukost fick vänta och kaffet blev kallt.
Jag hade inte räknat med att T behövde skjuts, jag var utan babyskydd några timmar så de blev lite telefonering för att ordna skjuts. Han fick till slut tag på morfar som ställde upp! Och han skulle ha med sig saker som inte ingår i mitt område och D var inte hemma, fiskespö och flytväst! 🙂 Allt löste sig hur bra som helst men det är lite svettigt att ha en orolig bebbe på armen samtidigt som allt ska fixas.
När T hade åkt skulle A hitta kompis och han stack hem till W för att se om de fanns chans på lek, det fanns det och han stannade där.
Då kom D hem med en megahandling som skulle in, D tog hand om de mesta men när kylvarorna skulle in fick vi byta uppgift. Han körde G i vagnen och jag packade in. När det var klart var klockan lunch men asså då flippade jag lite.. G hade precis somnat i vagnen och jag valde att istället att borsta tänderna och duscha!
Som kossa är det av yttersta vikt att jag får duscha, helst på morgonen. Asså jag är så varm och svettas så lätt och tillslut står jag inte ut med att vara med mig själv i samma rum.. Känner mig sååååå äcklig…
Väl ute ur duschen var jag som en ny människa, jag tog en kopp kaffe och sedan fick det bli macklunch för mig, D och A.

Bra timing! Jag nyduschad och A kom precis hem, han var dyngsur efter vattenlek så han tog en varm dusch innan macklunchen!

Det var efter denna förmiddag som bibeln åkte fram och jag insåg att G just nu utvecklar nya färdigheter och behöver oss lite mer.

På em när jag lyckats söva han i famnen kunde jag lägga ner honom bredvid mig men jag fick inte ta bort handen 🙂 Jag satt där och lyssnade på ljudbok och njöt av närheten, D och A var ute på havet.

Fyra dagar innan hade vi en lycklig G hemma, som sprudlade och var nöjd. Fascinerande att det kan vända så och att det är så för ”alla”. Jag kan rekommendera den boken till alla som är nyfikna på att läsa om barnens utveckling, för mig är den så intressant. Det är nu G kommer lära sig mer om sina händer och fötter och ibland stirrar han så på dem och det är så kul att se. Han fastnar liksom med blicken och ögonen går kors och tvärs när han tex följer en hand. Det tar otroligt mycket energi för plötsligt kan han brista ut i gråt, då kommer läppen och en mamma!

Man kan tro att vi gör så att håret står upp men det har vi inte, det står upp så naturligt. Gulligt tycker jag! 🙂
Denna sidbena är alltså inte hans naturliga look. Men så går det när D tar honom efter att han duschat med mig 🙂
Bandet mellan dessa två, Ture älskar Göte såååå mycket och han visar det genom pussar, kramar och beröring. Han tar alla chanser att få vara med honom. Det är så fint att se.

En fördel med denna saknade aptit och G är att jag i natt sovit så gott och mycket! Jag ammande vid 3 och 6 och efter sista amningen gick jag upp och har druckit kaffe och varit ensam, LJUVLIGT!!!

Ha en fin dag 🙂

Fotboja

Friheten jag vant mig vid som tvåbarnsmamma till en 5 och 7-åring är svår att vänja sig av med. Dagar när det spås regn till exempel tänker min nyblivna trebarnshjärna konstiga saker som tex att jag kan ta med nån på bio, men nåt skaver i hjärnan och så kommer jag på att jag har Göte! Eller att åka till badhuset.. Ja listan kan göras lång! Men snart har jag nog vant mig vid min lilla fotboja.
I takt med att jag vänjer mig vid de begränsade livet börjar jag samtidigt känna mig mer fri. Jag ser fram emot att göra saker när Göte är med. Det räcker med att gå på stan än så länge men för några veckor sedan hade jag ingen lust alls med det men nu känns det helt okej. Förra veckan var jag till och med själv på stan med alla barnen. Då kände jag mig lite som superwoman!
En annan ny tanke och längtan är att umgås med vänner på dagtid. Kvällarna är fortfarande lite si sådär, men en kaffe med en kompis eller så är något jag längtar mycket efter.

Götes magknip är borta, är så otroligt lättad över det. Nu har de nog gått 1,5 vecka utan skrikfest på grund av magknip, underbart. Jag vet nu att min överkonsumtion av bubbelvatten var det som gav Göte magknip. Så otroligt skönt att jag kom på det och att det var något som var enkelt att åtgärda! Rädslan för magknipslkvällar är fortfarande kvar men det börjar sakta suddas ut, det var så påfrestande och jag tror det värsta för mig var att man såklart inte vet hur länge de sitter i. 2 kvällar till eller 90 kvällar till..? Väldigt frustrerande för en sådan som mig som gärna har kontroll! 😉
Nu består kvällarna av att jag är en mänsklig napp. Han vill oftast att jag gåammar honom hela tiden, så fort jag sätter mig börjar han böka, låta och tillslut skrika.
Men i förrgår fick tipset av en kompis om en napp vi ännu inte testat och sedan igår har jag kämpat som aldrig förr, jag tror det börjar ge utdelning!
Att ha något som kan ge tröst som inte är mina bröst skulle kännas befriande. Att han kan somna utan att ammas till sömns skulle vara ljuvligt. Att söva han i vagnen funkar ibland men inte så ofta att jag känner att vem som helst kan ta och söva han, det slutar väldigt ofta med att jag får ta upp den skrikande Göten och amma honom till sömns i alla fall..

Så om G börjar ta napp och D kunde tagit han lite på kvällen med napp hade det känts lite friare. Bara att kunna gå och kissa eller lägga de stora barnen hade gjort att livet inte kändes lika begränsande.
Igår på kvällen hade han ingen napp men somnade vid bröstet tidigt och sov hela kvällen.. Det var en ny upplevelse! Jag vågade inte röra mig så D fick servera mig smörgås och vin, jag kände för att fira!
Idag har jag bara ammat när Göte velat äta. Alltså inget tuttande för att somna! Känns märkligt men väldigt väldigt skönt. Och jag inser att detta övandet med nappen ger utdelning MEN är ganska jobbigt, ja okej jag ska inte klaga nu! MEN att stå bredvid vagnen och med ena handen köra vagnen mot min fot för bra gung och andra handen hålla fast nappen är jobbigt. OKEJ, jag klagar lite men jag är ganska envis, tro mig. Så jag kommer fortsätta tills ryggen går av om det krävs.

Jag hade verkligen gett upp nappförsöken och kände att vi befann oss i en viss uppförsbacke. För att få G att kunna somna utan att amma hade det förmodligen krävts en del av D och jag tror inte vi hade löst de. Men nu känner jag att uppförsbacken börjar planas ut, kanske löser det sig med nya nappen!
Jag har inte heller slutat försöka stoppa in tummen.. Ja jag inser när jag skriver detta att jag är GANSKA om mig och kring mig om det där med att han ska ha nåt och suga på. Jag har alltid förespråkat de då det är en av punkterna på listan för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Men nu också då för att ha nåt mer att trösta med då mina bröst är de enda som gäller annars.​

Bajsfest

Jag och A satt och åt medan G gungade i babysittern, han sitter bara där några få minuter innan han blir missnöjd och så även denna gången. 

Jag tänkte inte på att han kunde ha bajsat! Så jag hade han på axeln och höften medan jag försökte sällskapa A så han kunde äta färdigt. Så det tog några MINUTER innan jag kände kletet… 

jisses! Det fixk bli en dusch på G efter att jag krånglat av honom och mig kläderna.. 


Det var tur att A var hemma för han fick komma med handdukar och sätta på duschen 🙂 perfekt med hjälp!

Skrikfest

Göte är lika unik som alla andra varelser! Han visar redan sidor som vi inte varit med om innan. Dels tar han inte napp och så har han magknip på kvällarna och skriker jättemycket. I förrgår var det rekord och han skrek 19-22:30, han tystnar när han äter och ibland somnar han en stund men förutom de pauserna är de en vinröd skrikande Göte.Just det, för ett tag sedan fick jag hålla på till 00:30.. Han brukar skrika eller knorra till 22:30-23, ibland är det mer som ett obehag och han skriker inte så mycket. Då hjälper det att bära och vyssa, samt att gåamma. Men när det är skrikfest så hjälper inget.. Skrikbarometern går upp till 100 om vi lägger ner honom, vid vankande av och an pendlar barometern mellan 80-100! 

Det är ju som det är, det är bara att vanka på och göra det bästa vi kan. Men kan säg att hade vi sluppit dessa skrikkvällar hade det känts lite lättare, att göra saker till exempel. Jag ska på tjejmiddag ikväll och blir de skrikkväll kommer jag åka hem. Det är ju inte trevligt för nån att umgås med en svettig mamma som inte hör nåt då bebisen i famnen tokskriker. 

Att åka på nån liten minisemester är inte heller nåt jag siktar på! Jag har haft en tanke och förhoppning om att campa, stora barn och D i tält och jag och G i stuga. Men så länge de finns risk för skrikkväll är de inget jag planerar för.

Idag jobbar D, det blir en annan stämning i huset då. Jag har inte så mkt tålamod med de stora när jag är ensam om jag säger så. 


Men de älskar Göte! Jag påminner mig om det och försöker att inte vara så arg. Vill inte vara en arg mamma.. Vill vara en lugn och chill morsa, så nu ska jag låtsas som att jag är det en stund! De kanske blir så då! 🙂

Lever

Jag känner livet! 

Kortkorta promenader med Göte har gjort susen. Jag känner mig glad och levande!

Tog med Alvar på krabbfiske. Det är en aktivitet han fixar helt själv och jag kan amma och chilla. Perfekt! Vågar dock inte ta med både T & A ännu, då en konflikt dem emellan skulle kosta för mycket!

Jag skrev att jag känner mig glad. Kom på att det är lite lögn.. Idag har jag känt mig ganska arg! Konflikter mellan barn och barn, och mellan barn och vuxna tar så mycket energi.. Det resulterar NÄSTAN i en konflikt vuxna i mellan också. Så onödigt. 

Men skönt att komma ut och iväg med bara Alvar! Saknat att bara vara med honom!