Onsdag

De nätter då jag inte sover så startas dagen ofta med att jag är på dåligt humör och med en märklig energi i kroppen. Jag är liksom uppe i varv på nåt stressigt vis, inte speciellt harmoniskt om jag säger så. I natt sov jag som en sten, det är en sådan lättnad att veta att jag sovit i 5h. När jag vaknade på morgonen kände jag mig helt mörbultad, lite tendens till huvudvärk och det känns som jag skulle kunna sova i 10h till. Jobbigt men skönt. Att det är grått och regnigt ute hjälper till, sängen känns så lockande. Jag ska lägga mig och vila senare.
Förkylningen är kvar men mycket bättre, det värsta är förbi. D mår också bättre idag och just nu leker han och A med playmobil. A är superpigg och feberfri.
Igår på kvällen fick jag blixtig huvudvärk, ”vanlig” huvudvärk kan jag ha lite då och då men detta var nåt värre. Jag tror det var trötthet men kunde inte låta bli att fundera på om det kunde vara nåt med ärtan. Jag tog 2 alvedon och smärtan lade sig och idag har är jag bara tung i huvudet. Så jag utgår från att det hade med utebliven sömn att göra.

Kollade i en av gravidapparna innan och möts av att det är 9 dagar kvar till beräknat födelsedatum.. NIO DAGAR.. Det känns väääääldigt nära. Tänk när det är så nära och jag säger att det är beräknat till nästa vecka.. Det kommer kännas SCARY! Om jag får bestämma så drar det igång på söndag, då är det såpass långt innan att jag inte sitter och väntar på att de ska dra igång. Det hade passat bra! 🙂 Och så är det en del grejer i agendan då som jag hinner hem till och så.. 😉 För att vara en sådan som jag är det väldigt bra att man inte kan bestämma själv när hen ska komma, jisses va jag hade funderat och planerat mycket då. Förmodligen hade jag blivit knäpp.. Mer knäpp än nu!

Nu har mor lagt upp gardinerna till ärtans rum samt varit här och hängt upp dem, tackar! 🙂 Och så hade hon med sig reglerna till GIn rummy, det är kortspelskväll bokad med Linda och Skalis i helgen, ska bli superkul.

Vi ska ju ha barn.

Ja vi ska ju ha barn! 🙂 Det är så lustigt hur hjärnan fungerar eller inte fungerar när man är gravid och som nu drabbats av en förkylning och svår sömnbrist (vill jag kalla det). Jag glömmer inte att jag är gravid men det är på nåt sätt ändå bortkopplat, fokus för mig är på att få en frisk familj och allt som har med bebis att göra ligger liksom på is. Men så kommer det ändå känslor som påminner mig om att oavsett hur jag mår och hur min familj mår så kommer ärtan att komma. Och hen kommer när hen vill. Jag är tacksam att hen inte kommit än, några dagar till i magen passar mig perfekt. Så med facit i hand är jag glad att ärtans beräknade födelsedatum blev ändrat, annars hade jag nu gått över tiden. Nu känns de bara välkommet att ha kvar ärtan på jäsning.

Bäst att kontrollera tempen efter läkarbesöket. 36,5 🙂 Men å andra sidan är det inte dagtid han fått feber senaste dagarna utan kväll och natt. Jag hoppas han sover gott denna natten som kommer.

A och D kom hem från läkaren och allt var ”bra” med A. Förmodligen ett virus, så nu känns det bra igen. Inför denna långhelg som kommer så känns det skönt för mig att inte oroa mig för A mer. Nu vet vi att det är vatten som gäller samt alvedon om det behövs vilket inte brukar vara nåt han behöver så mkt av. Men A får vara hemma resten av veckan, känns bäst så.
När T kom hem med sin nyinköpta tidning hade han blivit fikabjuden hos mormor och morfar, så efter att han lämnat alla grejer så cyklade han dit och var där en stund.

Sa till D för en stund sedan att vi ska ju ha barn, han hade också blivit sådär överrumplad av tanken tidigare. Han är ju också sjuk och det är som att hjärnan stänger av vissa delar, säkert superbra! Men verkligen så märklig känsla. Om jag skulle få värkar nu eller vattnet skulle gå så skulle jag verkligen kännas mig sååååå oförberedd. Det löser sig såklart ändå, jag är inte ett dugg orolig men från att vara förväntansfull när jag får en sammandragning till att i stort sett glömma bort att jag är gravid känns märkligt, spannet är stort så att säg. Och det är ju inte så att jag är i vecka 25 då jag inte upplevde det så konstigt att ”glömma” bort magen när livet rullar på i 190, men nu. Vecka 39 liksom!
Jag tror min förkylning nådde sin topp igår, jag kände mig bättre och bättre ju längre kvällen gick och idag har det varit på samma nivå. Jag har huvudvärk, hosta och är snorig men jag ligger inte platt fall. Har till och med kört 2 maskiner tvätt! Men sen kom mamma och tog med sig resten av tvätthögen 🙂

 

Sunny day

Vilket väder det bjuds på. Jag får sommarfeeling och längtar till vi är lediga allihopa i sommar. Igår kväll var jag trött och det kändes som att jag skulle sova. Men A kom ner med feber.. Igen. Jag sov ingenting den natten och i förmiddags var jag uppgiven och kände mig ledsen. D tröstade och kom med goda råd, jag lade mig med öronproppar, alvedon och nässpray. Jag sov i nästan 2h, helt sjukt. Jag vaknade av klockan jag satt på högsta volym och kände mig lättad i sinnet av vetskapen att jag sovit! Men fortfarande krasslig så det tog ett tag att vakna. D hade åkt iväg med A till läkarn, och nu har de varit hos läkaren i 2h.. Skit vilken tid sånt ska ta. Det gick inte att boka tid utan vi hänvisades till drop in kl 13. Sånt gillar inte jag. Men nu kommer de snart hem och jag vill veta hur det är ställt med mitt lilla hjärta. Han var pigg och så i morse och feberfri men det känns som det är nåt skit i kroppen då han fått tillbaka febern så många gånger på kort tid. Och de luriga med A är att han sällan klagar.. igår på EM fick han dessutom diarré.. jag och mina tankar gick ju igång direkt. Blindtarm, lunginflammation, halsfluss eller öroninflammation. Det är där mina funderingar hamnar.

Jag sitter ute i solen nu vilket är ett gott tecken! Brukar få spel i värme och ljus när jag är sjuk, jag har på gränsen till feber men fixar att vara ute ändå.

T fick cykla till affären och köpa äpplen samt hämta posten. Detta efter att han bett om att få cykla och köpa en tidning.

Jag tycker det är sjukt jobbigt när han enligt honom då inte har någonting att göra. Från 13 till nu när klockan blivit 15 har han frågat efter skärm säkert 10 gånger.. Jag blir tokig! Jag försöker hålla mig lugn och ge tips på aktiviteter men han tycker ALLT jag säger är tråkigt. Tillslut kan jag inte förmå mig att säga nej mer och då ger jag vika för nåt som idag blev Minecrafttidning.. Jag tror dock inte den finns i vår butik.. Så när han kommer hem finns det risk för n smärte explosion..

Sjuk

Det är helt sjuuuuukt, jag har blivit sjuk. Det river i halsen, knastrar i öronen, jag hostar som en lungsjuk och jag tror jag har feber.Det är inte okej! Nu vill jag verkligen inte att ärtan ska komma. Jag är övertygad om att jag skulle klara en förlossning, men så tråkigt att må såhär.

Jag sover ingenting på nätterna, det är också helt sjukt. Igår sov jag mellan halv elva och halv tolv på kvällen. Sedan var jag vaken till efter tre någon gång, där efter slumrade jag till och från till klockan fem..

Jag känner att jag är på gränsen till att bli knäpp eller bryta ihop och få ett sammanbrott. Men jag försöker undvika det..

På natten sitter jag ofta upp, då kan jag andas och blir trött. Jag ”lägge” mig ner och efter en minut börjar det klia i kroppen och låta i halsen och jag är tillbaka på ruta ett.. Att ligga gör jag inte riktigt, det är en halvuppsittande ställning men jag har stöd av kuddar!

Är väl bara en tidsfråga innan T blir sjuk med.. D är lika risig som jag. Han tog sig igenom sin arbetsdag, väl hemma somnade han efter kvällsmat.

Pratade med bm idag angående nässpray, jag har använt koksaltlösning ett tag nu och det har funkat hyfsat för vanlig gravid-nästäppa men NUUU, jag får panik. Jag fick veta att jag kunde ta Otrivin som jag har hemma. Så efter lunch tog jag det och det gjorde susen, jag somnade en stund. Ljuvligt att veta att jag sov i ca 40 minuter. Får vara glad för det lilla!

Om D inte blir bättre ikväll kommer han vara hemma i morgon, det händer verkligen ALDRIG. Men han är riktigt risig och det är ju trots allt inte bara jag som ska orka en förlossning.. Det känns som att T ligger 1-2 dygn efter mig och D vilket betyder att T blir risig inom kort. Han har kli i halsen och mycket hosta. Bara jag hunnit pigga på mig lite så är det lugnt, men blir han dålig i natt ja då är det illa.

En sak som gör mig lite nojig är att jag har en konstig energi i kroppen.. Då tänker jag på kvinnor som innan förlossningen får massa energi och drar igång alla möjliga stora projekt.. Jag är lite för glad på nåt vis för att vara mig i detta skick. Det känns som jag under omständigheterna borde ligga helt utslagen.. Men ikke! Och kub-test-datumet vi fick var 23 maj, vilket är i morgon. Så då kan det ju vara VÄLDIGT nära.. Men med tanke på hälsostatusen i familjen hoppas jag ärtan håller sig i magen tills vi är friska igen, om en vecka borde bli lagom 😉

Efter att grabbarna kom hem idag och lekt en stund tillät jag film. A som gillar att känna på ärtan höll koll på ärtans hicka samtidigt som han såg på film 🙂 

Klockan är åtta och vi lägger barnen. Blev en enkel variant idag, det kostar oss att T inte gjort sin läxa i läsning.. Jag får ta på mig det.. D sitter inne hos A och jag utanför T:s rum. Noll saga ikväll.

Kalas

Idag hade T kalas för sina vänner. Vi hade ett perfekt upplägg tycker jag och vi är väldigt nöjda. Alla 4 kompisar kom hit halv elva, vi åkte in till stan och spelade minigolf. Efter det åt vi på McDonalds och sen blev de marängsvish hos T innan de avslutade med studsmattelek och kalaset var slut kl 14!Den enda ansträngningen som krävdes var att hålla ihop T och den lotten föll på mig, det brukar bli bäst då.. T ville slå först, få minst antal slag, inte se några smådjur, kunna svinga putten som att det var en träklubba och ändå bara komma 3 meter och inte behöva vänta på nån kompis.. Men vi löste det! Med mycket tålamod och lite curlande klarade vi oss igenom denna upplevelse.

Resten flöt på bra och jag tror att alla barnen är väldigt nöjda med dagens upplägg! Jag och D med!

Klockan är nu fyra och jag är rätt sliten, jag har precis bakat en tårta till morgondagens kalas. T och A leker med varandra på ett (just nu) väldigt skönt och avslappnat vis. Ljuvligt! D bygger på trappan till altanen. Jag samlar lite kraft i soffan, snart dags att förbereda mat, grabbarna är redan hungriga! Jag kan också tänka mig att äta tidigt, vill och behöver komma i säng tidigt ikväll. Det behöver alla! Kalas i morgon med, lunchkalas för kusinfamiljerna, mormor & morfar.

I morse var det HETT ute men det har sjunkit från 25 grader till 17 under dagen, passar mig bra. Alvar vaknade pigg och frisk, dock äter han inte så mkt.. Får bli falukorv till kidsen ikväll, det gillar A!

Vecka 39

Jag är nog bland de sämsta på att sova. Och definitivt sämst på att acceptera det. När jag ligger vaken blir jag så frustrerad och kan bara tänka på hur lite och dåligt jag sover. Jag vet ju egentligen att jag klarar mig på lite sömn och att det brukar ordna sig med vila eller återhämtning och att det går upp och ned, i perioder sover jag bra. Men de minns jag inte när jag sover dåligt.
Jag har åkt på en förkylning som bidrar till ännu sämre sömn. Det kliar i öronen, jag hostar, halsen skaver och näsan rinner. Om en host sätter igång förlossnings blir jag inte förvånad..

T:s födelsedag är förbi, det blev en bra födelsedag och jag tror T är nöjd. Humöret svängde en del under dagen men så är det väl när man fyller 8😍. 

På kvällen blev A hängig igen, tror att leklandet sög musten ur honom.. Hoppas han får god sömn och är piggare imorn.

Idag bäddade jag rent i sängarna och ”flyttade” tillbaka D till sin säng. Jag vill sova tillsammans, i ärtans rum bredvid vårt står en extrasäng och det är bättre den som inte kan sova byter säng om natten om hen måste. Som jag just nu 😉 A kom vid 02 och kröp ner mellan oss, fram tills dess sov jag knappt så när han väl somnat gick jag in till ärtans säng och här sitter jag nu och vill bli sovtrött.. klockan är halv fyra och jag sällskapas av en vaken ärta. Trött är jag ju men jag kan inte komma till ro, ingen ställning är trevlig och det känns inte som att jag kan andas riktigt.

Nu går vi in i vecka 39 vilket känns spännande och skrämmande. Förlossningen börjar kännas väldigt nära och att det kommer göra ont är något jag tänker en del på.. 

Fler som sover dåligt hos oss just nu hör jag, D är uppe och tassar.. Han tog sig en smörgås minsann, hade jag orkat ta mig ur sängen hade jag också velat ha en macka men det får vara. Jag åt en skål yoghurt vid halv tresnåret!

Hett

I morse när jag skulle cykla med T till skolan och öppnade dörren möttes vi av en värme som var svår att andas in, vilken hetta. Och när A och jag åkte till stan efter lunch var det 25 grader ute😅. Nu kan jag meddela att klockan är åtta på kvällen och jag är så heeeeet, asså det är sjukt. Jag har lös kjol och linne på mig, ändå är min hals blöt och övriga jag fuktig.. svinäckligt..Är glad att vi har ett sovrum som kan göras SVALT. Vill ligga där och minska svullnad.. I natt sov jag som vanligt så dåligt, testade att lägga mig tidigt igår vilket inte hjälpte. Halv fyra tittade jag sist på klockan.. Och dagen idag har inte bjudit på nån vila, eller ja jag har inte försökt heller. Vet att man ”ska” passa på att vila under dagarna men jag vill öka chans för nattsömn. När A somnat vilket händer vilken minut som helst då ska jag och D slå in paketen till T. De jag hade beställt kom idag som tur var så nu ska de bara paketeras! I 8-årspresent får T följande av oss: Fotbollsmål, Fiskespö + drag, Minecraft-lego, 1 shorts, 2 långbrallor, keps och 2 T-shirt. A kommer ge han en sån där plojgrej, en sprutande kamera! Blir kul! När vi förberett klart kommer jag lägga mig. A sover för första gången denna vecka i sin säng. Skööööönt! A har varit feberfri hela dagen, kanske blir de fsk för honom imorn. Får fundera på det och även kolla hur nagdjukestatusen är på fsk. Behöver ju inte lämna han där om de fortfarande är krassel där.

Mina sammandragningar är ”hårda” och de trycker ner på ett sätt som känns ”nu är det nära”. Nu när T:s födelsedag närmar sig börjar jag sakta släppa oron på att ärtan kommer på hans dag eller dagarna efter. Och jag ser fram emot nästa vecka, då är vi friska hela bunten och jag ska vila och återhämta mig och ladda för förlossning.

Fick en länk idag från Maggan som också är gravid på en tjejs förlossning. Sjukt coool tjej som födde barn på ett stålkvinnovis och jag är djupt imponerad. Såg den först med A och sen med T, jag grät båda gångerna..

Fruktsallad

Allt som ska ätas nu är för mig så svårt att få fram. Att få fram mat på bordet är en utmaning varje dag. Det har väl att göra med att inget riktigt smakar och får jag välja hade jag hellre lagt tiden på annat, typ som ligga på soffan😏. Lunch idag blir korvrester till A och jag får ta nåt annat. Har kokt jasminris i kylen, det är gott men vad ska jag ha till.. 😏Det löser sig!

OM jag har fruktsallad i kylen är jag i hamn! Så gott och de perfekta mellanmålet och med smaksatt kesella till så är det då gott så jag nästan ramlar av stolen. Detta MÅSTE finnas! Dagen bjuder på melon, nektarin och rött äpple😋.

Imorn fyller T år, jag är lite nojig över att TVÅ paket jag beställt inte hinner komma idag.. Men än är det förmiddag så hoppet är kvar! Bra framförhållning som vanligt..

Just nu steker jag pannkakor för T har beställt det till födelsedagsfrukost imorn. Och med Nutella🙄. T har aldrig ätit det hemma men enligt honom har han ätit det på hotell?! Inget jag kan minnas men självklart ska grabben ha det på sin 8-årsdag. Visste inte att han gillade det!

Idag är A ännu feberfri 🙏🏼, hoppas han får vara det nu när kalashelg närmar sig.

Risigt

T har klarat sig från krassel och har gått i skolan varje dag, han är nog i en svacka men har fixat skoldagarna.Idag vaknade A feberfri och det kändes så skönt! Han har varit trött men mått fint, till sen eftermiddag.. då klagade han på magont och huvudvärk igen och jag såg direkt på hans ögon att febern var åter.

Jag tycker det är läskigt när febern kommer tillbaka sådär. Igår och idag har han klagat på ont i vänster ljumske, jag tänker urinvägsinfektion eller blindtarmen.. Katastroftänkaren är igång..

Om jag ringer 1177 kommer de be oss åka in, ska jag ringa kry igen kanske? Eller avvakta tills imorn..? Han är inte utslagen utan dricker och äter och just nu (19:15) badar han. Min oro handlar om hur natten blir, tänk om han blir sämre..?

Det värsta är såklart att A är sjuk, efter det kommer mina issues, jag sover ingenting på nätterna nu när han är sjuk. Det är OMÖJLIGT att slappna av och komma till ro. Jag oroar mig för honom och för att jag ska föda NU. Igår jobbade D hemma så natten till igår kunde jag sova lite bättre, jag blir mer avslappnad när han är around.

På fredag fyller T 8 år och han är lite smått bekymrad över A:s tillstånd. Endast på grund av att hans firande hänger löst (enligt honom)! Så länge inte T blir sjuk behöver han inte oroa sig, vi löser nog helgen ändå men jag förstår att han blir lite ängslig.

Sista rycket med graviditeten nu. Just nu vill jag verkligen INTE föda nu, vill ha friska barn hemma och att Tures födelsedag + helg passerar först. Sen kan ärtan komma, så det ältar jag om nätterna och varje sammandragning oroar mig mer.

Idag käkade A och jag lunch 10:10, det är rekordtidigt för mig 🙂 Halv elva sov jag och vaknade efter 1h. Efteråt mådde jag inge vidare men vaknade sakta men säkert till liv och när T kom hem strax efter ett blev det macka och kaffe. T ville leka med G men han vågade inte cykla dit själv så jag cyklade med honom. De lekte länge och lagom till kvällsmat kom han hem.

Min halsbränna är kvar och inte bara kvällstid. Innan jag lade mig i förmiddags fick jag ta gaviscon för rakbladen skulle dra sig tillbaka. Jag tog även 2 huvudvärkstabletter.. inget jag gärna gör med bebis i magen men jag mådde så risigt, huvudvärk och väldigt ont av foglossningen. Jag har börjat få en del sammandragningar som ”stör”, jag måste liksom vänta ut dem innan jag kan resa mig eller så. Innan fick jag en när jag satt på toa och fick sitta kvar tills den försvann. Ingen skön position att sitta på toa när sådana kommer.. Får flashback från T:s förlossning när jag var tvungen att gå på toa och hade värkar. Jag hade gärna skippat de menade tvingade mig att kissa, säkert nåt som var viktigt men just då kändes det bara hemskt!

Förhandling avslutad.

Jag som kommit så långt med Tures skärm-avhållsamhet och är så nöjd, men nu är jag på väg in i en svacka.. Påminner mig om psykologens ord: ”undantagstillstånd” och tröstas lite.. Det är bara det där dåliga samvetet som växer, T mår inte bra av att sitta med iPad. Han tycker det men vi vet att det är bra att hålla nere det så mkt det går. Han blir trött och otrevlig.. Men jag har precis förhandlat och priset jag fick betala är att T får ha iPad en stund.. Hur lång stunden blir har vi inte diskuterat men jag tänker 40 min. Det jag får i gengäld är att han tar rätt på skor, kläder och väska som han slängt innanför dörren samt att han duschar.

Och jag är ju inte så rolig själv.. förstår att han inte lockas av andra aktiviteter när jag ligger och blundar i sängen.. Det jag kan erbjuda är att läsa för barnen. Vi har läst ”Mulle meck bygger en båt” och en bamsetidning.


Mysig stund! 🙂 A var vaken en stund.. sedan somnade han! Det var nog lika bra, han har verkat trött länge men VÄGRAT slappna av.

Vecka 38

Nu räknas graviditeten som fullgången, det känns lite skrämmande men också skönt. Om det drar igång nu är det helt normalt.

Mina händer sover mer och mer. Och jag har samlat på mig en del vätska tror jag, märker att min klocka sitter obekvämt mer ofta och när jag tar av den har jag märken och så har det inte varit innan.
Jag har en del sammandragningar/förvärkar men inget jag har ont av, det är för mig bara ett gott tecken på att de som ska öva övar 🙂
Ärtan trycker på neråt ibland så de strålar obekvämt mellan benen, vet att det är helt normalt men det är så sjukt obekvämt.
Halsbränna.. I förrgår startade det på kvällen med rakbladskänsla i halsen och jag fick gå upp från sängen och ta tabletter och sedan bulla upp ordentligt med kuddar så jag hamnade mer upprätt. Samma sak igår.. Sur mage hela dagen och på em och senare på kvällen knaprade jag gaviscon.
FÖTTER.. Asså på morgonen har jag så ont under fötterna, de känns som jag har ett tjockt lager under fötterna som är fyllda med nåt gummiliknande. Antingen så eller bubbelplast.. Och de är ömt, sjukt störigt! Och vid fler och fler tillfällen sväller fötterna snabbt. Igår var jag med T i skolan i knappt 2h, jag var såå varm och när jag skulle gå hem fick jag inte på mig skorna.. Det gick inte! SJUKT!!
Jag är nu i den fas där jag tvivlar på om jag ska kunna ta hand om min familj efter förlossningen. Jag kan inte riktigt lita på att jag blir mer rörlig och det är där oron sitter. Hur ska jag kunna amma en bebis OCH ha 2 grabbar som behöver kärlek, närvaro och kontakt? Hur ska jag räcka till och hur ska jag klara av att röra mig i huset och ute? Den friska delen i huvudet vet att det kommer gå bra, rörligheten kommer tillbaka.
Oavsett så delar jag och D oron kring hur vi ska räcka till. Vi vet att det kommer gå bra med tiden men att det är en utmaning som vi har precis framför oss. Vi får försöka jobba som ett bra team och ge våra stora barn så mycket tid och närvaro vi kan. Att ärtan får sina behov tillgodosedda är jag ganska säker på att hen får, det är jag inte så orolig för.

I skrivandets stund pågår en cykeljakt mellan D och barn.. De sa till D att de skulle cykla till lekplatsen vilket de fick. Plötsligt ser D dem på ”stora vägen” bakom vårt hus och där får de absolut inte vara, de har aldrig varit där förut så vart idén kommit ifrån vet vi inte.. Men när D visade sig för dem blev de förvånade och stack iväg på sina cyklar.. Vart visste D inte.. Han hoppade på cykeln och begav sig ut på jakt. Vi bestämde att kidsen ska HEM, de får inte vara ute mer om de inte kan sköta sig. D:s utmaning blir att få hem dem utan att 549874 hot har utfärdats som aldrig kommer träda i kraft.
Jag ville inte bege mig ut och leta eftersom jag inte fysiskt kan ta med dem, även om inte D tar dem och stoppar dem cykelkorgen så är det en fördel att klara av att jaga i kapp dem..
Han ringde innan och de var inte där vi trodde, han letade vidare med mig i örat och precis när jag var på väg ut till bilen för att köra till skolan och hamnen så hittade han dem på ”den övergivna lekplatsen”.. Hoppas han får hem dem. Får bli ett utegångsförbud på några timmar..

BB-väskan, den ska jag ta tag i inom kort. Det får bli veckans mission. Jag har påbörjat med lite små grejer som jag ändå inte använder nu som tex amningsnapp och amningsbh. Men jag behöver bestämma vad jag ska ha för kläder och se till att de blir rent samt lägga ner bebiskläder. Behöver inhandla lite hygienartiklar också men sånt kan man ju lösa från sjukhuset också så det är ju inget som MÅSTE packas ner.

På måndag fyller min mamma år vi ska fira henne ikväll hemma hos dem, min syster med familj kommer också men bror och gänget kommer ikke, de är på konfirmation.
I alla fall så är det så lyxigt att få mat hos någon annan! Jag är så TRÖTT på att fundera på vad vi ska äta samt att laga mat. Det tar emot varje dag. Jag hade önskat att D hade tid till övers för att ta sig an denna syssla men han har fullt upp med jobb och väl hemma så bygger han, spelar fotboll med barnen eller fixar nåt annat. Och i hans personlighet ingår inte framförhållning, vilket just nu är lite synd. Om han hade sett till att mat fanns hemma samt vad som ska lagas så hade jag kommit halvvägs, det hade hjälpt men vi är inte sådana. Att vi ska äta kommer som en chock varje dag.. Så störigt!
Igår, fredagskväll fick barnen köpte köttbullar och pasta. Jag och D fick varma mackor.. Senare på kvällen åt jag glass och popcorn eftersom jag var hungrig.. Vaknar sedan på morgonen SVINHUNGRIG. Så trots att jag vet att jag behöver äta en allsidig ”riktig” kost så förmår jag mig inte.. Så ikväll ska de bli lyxigt att få maten fixad hos någon annan! Jag är också medveten om att jag förmodligen får halsbränna på grund av min just nu dåliga kost..

Vårt kub-test-beräknade födelsedatum är om 10 dagar, det känns onaturligt nära.. Och när jag ser i appen att 92,9% av graviditeten är avklarad blir jag både glad och panikslagen.
Jag har en känsla av att senaste veckan fanns det lite tid där jag mentalt var gravid, dagarna sprang iväg på ett sjukt snabbt sätt och jag tänkte att tiden gick lite föööör fort.. Och då hade jag inte så mkt inbokat utan var mycket hemma. Veckan som kommer är fylld med allt från osteopat och skolträff till fika med H och kidsen och styrelsemöte. Den veckan lär ju också svischa förbi då fre, lör och sön består av att fira T som fyller 8 på fredagen.
På fredagen blir det firande med bara oss, vi får se om det blir badhus, lekland eller nåt annat. Lördagen då är det kompiskalas och det blir minigolf och McDonalds. Söndagen, då kommer kusinerna och mormor och morfar. Pang så var den veckan förbi och vi går in i vecka 39!
Jag hoppas ärtan kommer EFTER T:s födelsedag, gärna några dagar efter så det blir ett litet mellanrum! Samt gärna några dagar innan D:s födelsedag som är 7 juni. Men hans födelsedag är inte lika känslig tycker jag, är mest att då vill jag liksom att ärtan ska UT! 🙂 Men vi kan väl ta 29 maj, det är 10 dagar efter T:s födelsedag. Inser nu att jag hoppas hen kommer i maj!

Cykeljakten avslutades, hur D fick hem grabbarna vet jag inte men de kom hem. D och jag kom överens om att när de kom hem skulle de komma in och så skulle jag prata med dem, jag ska inte säg att jag är bättre på det men jag har ett annat sätt att ta mig an uppgiften. Det har hänt mig många gånger att jag kommer med hot som aldrig infrias men jag är väldigt anti det så det händer inte så ofta om jag säger så.
Grabbarna kom in och de undrade vad jag ville då D hade sagt att jag ville prata med dem. T berättade och erkände allt, han sa att han är hemsk och kan dö för det var hans idé att de skulle cykla på stora vägen. A grät och sa att han var en mördare för när han var liten kastade han en hammare i T:s huvud..
Men till slut lugnade de ner sig och tog sig samman, något straff tycker jag inte riktigt utfärdades. Måste man alltid STRAFFAS? Nä, jag sa att de inte fick cykla mer innan vi ska till mormor utan nu fick de vara inne och äta nåt då båda var hungriga. De fick även sätta på en film efter att de bett D om förlåtelse för deras beteende.

Vi ska snart bege oss till mormor och jag har lite sysslor att utfärda innan vi beger oss. Tvätten ska hängas, paket ska slås in, kort ska skrivas och magen ska skötas för femhundranittionde gången.. Ska inte klaga på att jag går på toa mycket, hellre det än att allt jag stoppar i mig stannar i magen. Jag är bara ovan att behöva gå så ofta! Det tillhör inte vanligheten för mig om jag säger så 🙂

Vagn

Ärtan har äntligen blivit med vagn! Skönt att det är avklarat. Jag hade några kriterier och alla utom ett uppfylldes. Jag fick ge vika på däcken, de vi fick på denna är punkteringsfria och jag hade hellre haft luft men allt annat jag ville ha fanns på vagnen så det var de värt.För mig är det en vinst att kunna köpa en begagnad vagn, det känns som jag nu fått 5000 kronor😊.

Babyskydd står kvar på inköpslistan men det är jag inte lika orolig för. Hittar vi inget begagnat köper vi ett nytt, det är ju dessutom mer av en färskvara så känns inget begagnat bra så blir de ett nytt och det kan man ju lösa snabbt och lätt.

Snarkis

För några veckor sedan snarkade jag till när jag skulle sova/hade somnat. D påstod att jag snarkade upp mot fem-tio gånger innan jag vaknade i chock av mina snarkningar. Jag har ALDRIG snarkat och jag blev så förvånad. Jag har inte märkt mer snark efter den gången men jag känner mig tät. Inte bara snortät utan som att alla gångar i näsan och halsen blivit trängre.. eller så har jag blivit så tjock att fettet trycker på alla rör.. det är i vilket fall som helst tungt att andas och det låter högt när jag andas genom näsan.

Jag såg nån kändis bli intervjuad för ett tag sedan som var deprimerad och hon beskrev den fysiska känslan så bra, att de fanns en tyngd i cellerna. Precis så kände jag med när jag mådde sämre, en dragning neråt på nåt vis. Nu känner jag inte den tyngd på samma sätt och jag har svårt att visualisera den, ju längre tiden går med ”lättare” celler desto svårare får jag att känna känslan.
Rädslan har jag kvar, den kan dagar som gårdagen och denna vara rätt påtaglig men det är skönt att slippa känna tyngden.
Jag kanske ångrar läkarens erbjudande om insomningstabletter. Senaste kvällarna har jag svårt att somna. Jag slappnar av och är trött men störs väldigt lätt, det kan vara ett ljud som drar tillbaka mig till fullt medvetande eller en tanke som sveper förbi och vips så är den avslappnade lugna känslan borta och efter det är det en utmaning att komma tillbaka. Jag behöver gå på toa och sedan är det en stress i kroppen som gör mig orolig och jag har svårt att komma till ro. När jag sedan vaknar några timmar senare är jag oftast superglad för jag har ju sovit! 🙂 Men lyckan är kort, den försvinner när jag inser att jag inte kan somna om igen. Så just nu sover jag inte så mycket vilket gör mig ganska mörk, men celltyngden är inte här. Och det är väldigt skönt! Jag hoppas inte den kommer tillbaka.
Hur påverkar insomningstabletter bebisen? Jag hade såklart inte blivit erbjuden det om det var en fara för ärtan, men jag vill veta hur den påverkas. Ska ge det någon mer natt innan jag ber om information om tabletternas påverkan på ärtan.
Oftast när jag sover dåligt hamnar jag i en spiral som är svår att bryta, men har jag tur så bryts det och ibland räcker det med en gooood natts sömn för att jag ska vara på banan igen. Bara den goda nattens sömn inte lyser med sin frånvaro för länge. Som ikke gravid har jag vid liknande tillfället tagit Panodil en stund innan jag ska sova och jag tycker det hjälper mig att slappna av och somna. Men nu vill jag inte knapra sånt. Men kanske har Panodil mindre påverkan på ärtan än en insomningstablett? Det tåls att tänka på.

Gullis, för A är det viktigt att somna i amningskudden. Han menar att då ramlar han inte ur sängen 🙂

I morgon ska A och jag till skolan och hälsa på, han tycker det ska bli jättespännande. T också tror jag faktiskt. Då får T känna sig stor, och det trivs han med. Vi ska vara i skolan i 1½ timma och bekanta oss. Nästa vecka är ett nytt tillfälle och då ska han äta där också. Kul! 🙂
Och på fredag ska jag hälsa på T i skolan, de har dans på fredagar och jag är så nyfiken och vill vara med och kika. Jag trodde inte T ville att jag skulle vara med på det men det ville han väldigt gärna, ska bli så kul!

Idag har ärtan utegångsförbud, D och mina föräldrar är borta! 🙂 Men ingen fara på taket, ärtan visar inga tendenser på att vilja komma ut.
T trivs med att lämna skolan vid ett och skippa fritids, och för mig känns det bra. Och jag har så svårt för att vara egoistisk men idag har jag bestämt att han får vara kvar på fritids till 15. Och det på grund av hur jag mår samt att D kommer hem sent. Det är en svår balansgång men det får vara så idag och mitt samvete ska inte tyngas, men det är inte helt lätt.

Klockan har passerat 10 och jag funderar på att lägga mig i sängen. Sovrummet är svalt och jag känner mig sliten. Om jag tvingar mig att läsa bok kommer jag kanske bli så trött att jag somnar sedan.. Ska testa!

 

Jag lägger ner..

På tal om att lägga saker på fel adress.. Jag har länge jobbat med det där, att verkligen lägga saker på den plats där det ska vara! Efter glassen fick jag lite ågren och tänkte att nu går jag och klipper gräset. Skulle bara ha mina hörlurar, hittar dem inte.. Grrrrrrrrr, vart har jag lagt dem? Jag har 2 adresser för dem och de ligger inte på någon av de ställena.. Nu är jag så sur och besviken och hamnade i soffan istället med förvärkar och dåligt humör. Mitt humör går verkligen upp och ned.. Just nu orkar jag inte klippa gräset.. Dels för att jag är arg och trött men också för att jag har ont.

I en av gravidapparna möts jag av fakta: ”Nu närmar det sig! 95% av alla födslar sker mellan 37-42.”
Och nu har mina tankar kring födelsedatum börjat komma. Om jag utgår från de beräknade födelsedatumet som vi fått på RUL gick jag över 1 dag med T och 9 dagar med A. De datumet man får där är ju +- 2 veckor. Ärtans datum är 2 juni så då blir det väl någon dag efter där om jag ska gå på hur det varit tidigare.
MEN så kommer det där hoppet om att INTE gå över och pockar på uppmärksamheten i huvudet och då funderar jag på ultraljudet vi gjorde vid KUB-testet, de ultraljudet sägs ju diffa på 1 vecka + och -. Och de datumet vi fick där var 23 maj. Ibland låter jag tankarna komma och njuter lite av att fundera och ibland avfärdar jag tankarna då jag inte vill bli FÖR TRÖTT på att vänta på ärtan redan. Det lär ju vara MINST 25 dagar kvar.

I morse när jag skulle lämna kidsen blev det ganska stressigt, A är väldigt långsam av sig. Han är EXPERT på att prata istället för att utföra handlingar som att klä på sig kläder eller hoppa på cykeln.. Jag blir ju TOKIG! Så när jag sedan lämnat i raketfart kändes det typ som vattnet skulle gå. Det har känts så flera gånger under dagen, det är så störigt.
Ärtan trycker till hastigt på urinblåsan titt som tätt och det känns som att jag ska kissa på mig, väl på toa så kommer det 10 droppar.. Jag förväntar mig att de ska forsa ut flera liter kiss men icke..

Just nu känner jag mig svullen i ansiktet, händer och fötter. Mina ögon känns små och trötta, typ som grisögon i ett fläskigt gristryne.. Under mina fötter är bubbelplasten tillbaka, om jag trampar på tex en sladd känns det som att jag trampar på ett rakblad. Varje dag tänker jag att ikväll ska jag be D massera mina fötter! När kvällen väl kommer är både D och jag trötta och slut, jag orkar inte ens be D. Och han är trött efter en lång dag med jobb och igår fixade han på ärtans rum och var efter det ute och skruvade på altanen.

Nä, nu bara pladdrar jag på. Helt onödigt! 🙂 Häpp!

Han kom & drog

Ture kom hem och frågade om han fick leka med G, jajemen sa jag och han drog igen. Jag tyckte de kunde leka här då de har 3 barn men de ville vara hos G. De kanske byter hus sen, så välkomna så!


Jag hamnade i solstolen med STOR kaffe och glass😋! Kan meddela att jag ångrar glassen.. Onödigt. Solen kikar fram och det är ljuvligt varmt ute. Jag sov en halvtimma innan och när jag vaknade blev det dusch innan T kom hem.

Asså min navel.. Why måste den stå ut? Jag kan inte dölja mitt äckel för den så nu tycker T att det är jätteskoj att ”råka” dra handen över området. Det är så obehagligt och på gränsen till ont. Mår illa av bara tanken.

Ny nivå

Det känns som att gårdagen var den dagen då graviditeten äntrade en ny nivå. Om det är sista nivån innan förlossning vet jag inte, hoppas det.
På kvällen igår ville jag att D skulle fixa lite på ärtans rum men när han sa att han i så fall skulle behöva min hjälp avböjde jag. Det är INTE likt mig! Men jag har fått mer ont av foglossningen och det är ett hårt tryck precis under magen, jag sätter mig helst inte ner om jag inte får sitta en stund då det gör så jäkla ont att resa sig upp sedan. Men D kämpade på själv på ärtans rum och jag behövde bara komma en gång 🙂 Superskönt!

Inte helt klar, gardinerna ska läggas upp av min snälla mor. Och jag ser att banden på ena gardinen kasat ner.. Lampsladden i fönstret ska bort och ja det är en del pill kvar. Men jag fick en del gjort idag, skönt.

Klockan närmar sig 12 och jag har fixat på ärtans rum sedan jag lämnade barnen. Det tar på krafterna och det bästa hade kanske varit att göra lite i taget, men det betyder att jag då sätter/lägger mig ner emellanåt och då är det så påfrestande att börja igen.. Nu har jag lunch och efter det tänker jag nog lägga mig att läsa tills T kommer hem vid 13.
T är helt inne på att komma hem efter skolan nu och inte gå på fritids, jag vill passa på att ge han den möjligheten och allra helst då han tar sig hem på egen hand. Så hämtar jag bara A senare. T har börjat leka med en kille i klassen som han inte lekt med förut och det är så kul, han går inte på fritids så jag gissar att det är det som lockar T! Att då kan de leka! 🙂 Och ingen är gladare över det än jag 🙂

Läste ett blogginlägg från när jag väntade T, det var i slutet av graviditeten och jag grät ofta för småsaker. Och jag är där igen.. Innan skulle jag ta fram en skruvmejsel och skruva ihop en liten IKEA-grej. Min lilla verktygslåda var inte på sin plats och jag visste direkt vem som var den skyldige, givetvis har D burit ner den i källaren. Han är inte direkt känd för att lägga tillbaka saker på sin plats utan han flyttar runt saker på ett sätt som gör mig TOKIG. Då var jag sååååå nära på att börja lipa, första tanken var att ringa och skälla ut D.. Sen kom ledsamheten och jag fick skärpa mig för att inte bryta ihop totalt. KÄNSLIG!! Jag blev ledsen för att han inte respekterar MINA SAKERS adress och att detta nu innebar att jag var tvungen att gå i trappan.. Stackars mig 😉

Just nu är morgnarna med barnen det värsta. Jag önskar så att D kunde tagit dem på morgnarna. Tänk om jag slapp ställa klockan och gå upp. Det är inget fel i att vila på dagtid men hade jag fått sova då man ”ska” sova så hade dagen känts bättre och mer harmonisk.
Jag var på toa vid 05 efter en orolig natt och sedan ringde klockan 06:50, jag är mer död än levande och inte på jättetrevligt humör. Jag känner mig så arg. När jag vaknar är jag superhungrig men aptiten försvinner DIREKT när jag reser mig ur sängen och börjar tänka på sysslorna som ska fixas. Jag äter 1½ senare, när kidsen är lämnade. Och nu kommer en trötthet som jag måste försöka vila bort. Just idag ångrar jag att jag gick med på att T ska komma hem direkt efter skolan, det är en svår balansgång. Men idag visste jag egentligen att jag mådde bajs.. Det hade känts bättre om han var kvar till 15. Jaja, herre min je. Jag överlever!

Jag hinner en halvtimma under täcket. Over and out.

Överproducering av saliv.

Saliv, jag vet inte om detta är vanligt men jag har aldrig varit med om detta tidigare. Så jag gissar att det har med min graviditet att göra, även om de känns märkligt. Jag producerar mycket mer saliv, jag märker det mest när jag ska vila. Det kan också vara så att jag sväljer mindre som gravid.. Oavsett så är resultatet att jag har väldigt mycket saliv i munnen när jag då ska vila och jag tror att jag hoppar över sväljandet och istället öppnar munnen.. Jag vaknar helt blöt på kinden och får torka och torka.
Efter de uppvaknandet på tidigare vilan somnade jag om och vaknade senare med ett ryck av väckarklockan på HÖGSTA volym. CRAZY! Jag hade satt klockan på 20 minuter innan T skulle komma hem, misstänkte att det var dags för kompislek och ville gärna vara vaken och påklädd! 🙂 Och jojomen, det kommer hem en så glad kille som berättade att han skulle direkt hem till G, han skulle bara kissa och hämta handskar.
Jag hängde med ut och mötte upp dem när de gick förbi, O hängde också med hem och jag blir så varm i hjärtat när jag ser att alla tre STRÅLAR av glädje och förväntan.

Är inne på andra året, jag gissar att det blir roligare och roligare ju fler år jag håller på.

Jag är inte flitig jämt men försöker fylla i emellanåt och det är väldigt roligt att läsa vad vi hittade på för ett år sedan. Kan meddela att det för ett år sedan var 20 grader varmt och alla utan jag hade badat i vår familj! 🙂
Klockan är halv tre och nu kom alla grabbarna hit för lek!! 🙂

Aptit!

Klockan är elva och jag äter redan lunch. Jag är så hungrig! Ett tecken på att jag är avslappnad 🙂 Det ser jag som positivt!


Det där med att kolhydratsladda inför en förlossning som kan vara fem veckor bort är fortfarande nåt jag tycker är löjligt att uppmana gravida om. Osvsett, strunt i det! Men nu ser jag kolhydrater överallt 🙂 Valde mellan sallad med eller utan pasta, och valde som bilden vittnar om MED pasta! Kanske kan jag stämma den där gravidappen sen för kolhydratssvullnad?! Igår vid lunch fanns de inga rester till mig så jag åt det barnen åt, falukorv med makaroner.. D skrattade och tyckte det var kul att jag kolhydratsladdade!

Maten i magen så då säger jag god natt!

Ny vecka

Sista avsnittet för säsongen.

Måndagen är här, ny vecka. Dagen startade med psykolog, en bra start på veckan. Allra helst nu när jag mår bättre, det är skönt att lufta lite. Och väldigt skönt att inte sitta där och gråta från sekund ett tills jag går därifrån. När jag mådde som sämst njöt jag inte direkt av samtalen, det var många jobbiga samtal men så värt det. Det tog mig ut på ”andra sidan”.
Visst är det konstigt, att jag trivs med att ha en tid att passa på morgonen. Då kommer jag iväg och jag mår bra av det. Men VARFÖR KAN JAG inte sova natten innan? Det känns som det blivit värre sedan jag blev sjukskriven.. Så fett minus på sömnkontot.

När jag kom hem landade jag i soffan med frukost nummer 2. Efter sådana här nätter och morgnar tappar jag aptiten och får tvinga mig att äta, men så fort jag var på väg hem och jag kände mig mer avslappning så blev jag superduperhungrig.

Idag kommer T hem direkt efter skolan, det känns så lyxigt att kunna ge han det när han själv vill komma hem tidigt. Igår kväll var T såå trött vilket resulterade i en konflikt på kvällen, men idag var den borta och T cyklade till skolan utan problem.
Ska på utvecklingssamtal med Alvar på fsk i em, känns konstigt att det är de sista samtalet. Jisses, hans tid på fsk närmar sig slutet.
Idag hoppas jag BM kontaktar mig angående blodprovet jag lämnade i torsdags angående kliet. Det kliar fortfarande under fötterna, mer under vänstern. Jag har en hel del kli på benen men det är nog inget av symptomen för den där levergrejen. Jag tror att mitt kli beror på värmen helt enkelt men skönt om hon bara kan ringa och bekräfta det.

I helgen delade T ut sina inbjudningar till sitt kalas, vi planerar att spela minigolf i stan och käka lunch på McDonalds. Sedan avslutar vi hemma hos T, hinner vi så kanske vi tar en glass men det finns risk att tiden är slut och då säger vi hej då istället.
Känns som ett perfekt upplägg för att vi ska mäkta med. Att ha ett kalas hemma med massa barn hade jag inte orkat. Men nu har T bjudit 4 kompisar och när man är 8 år och ska spela minigolf gissar jag att kidsen klarar sig rätt bra själva. Ser mycket fram emot den dagen! 🙂

Klockan har blivit tjugo över tio och jag funderar på upplägg av vila, mat och sysslor. Tror jag gör ett ryck i huset med tvätt, blir nog lagom med lunch sedan och vila på det.

Gravid vecka 37
Mina fingrar och tår är svullna. Höger hand somnar ofta och lätt, jag vaknar ofta med den sovandes men det somnar även på dagarna. Även mina fötter har lättare för att somna nu.
Det händer att det svartnar för ögonen och jag ser stjärnor när jag står upprätt efter att jag böjt mig ner. Sjukt obehagligt.
Min navel står ut.. Så äckligt. Normalt, jag vet men navlar är inte min favoritdel på kroppen.
Jag rapar så sjukt mycket när jag lagt mig, det känns som att de andra barnen gav mig halsbränna och denna bebis ger mig rapar. De bubblar liksom i halsen och mest när jag lagt mig för kvällen.
Längtar efter ett glas rödvin.
Börjar känna lite stress över att vi varken har babyskydd eller vagn till ärtan. Jag får släppa på mina krav, jag vill ju ha en Super Viking men ska börja kratta begagnatmarknaden lite mer och vidga mina vyer.
Generellt sover jag bra på nätterna. Senaste veckan har i för sig varit lite sömnfattig på nätterna, tråkigt när det blir så men det oroar mig inte det minsta. Fördelen med sjukskrivning är att det finns mycket tid för återhämtning och denna veckas agenda är i stort sett tom.
Sammandragningar och förvärkar är rätt glesa och få. De kanske kommer mer vilket jag hoppas på, jag läste ju att som omföderska kan man få så kraftiga att man tror att förlossningen är på gång. Det har jag inte känt en enda gång.